From Life to Poetry. : A comparative study of how first year students in vocational- and exploratory studies interpret poems.

I denna uppsats gör jag en analys och en jämförelse av hur sex elever i gymnasiets årskurs ett på yrkesförberedande- respektive studieförberedande program tolkar lyrik. Eleverna har fått delta i samtal om tre dikter och dels fått närläsa texterna, rad för rad, för att fokusera på ordens betydelse och mening, dels har de fått svara på frågor för att se om och hur de relaterar dikternas innehåll till sin egen livserfarenhet. Syftet med studien är att få fördjupade kunskaper om vad som sker när elever läser och samtalar om poesi. Det inspelade intervjumaterialet har analyserats utifrån Judith A. Langers teori om byggandet av föreställningsvärldar, som hon menar sker i fyra faser. Det har också kopplats samman med nutida svensk forskning, som på olika sätt visat sig kritisk mot svenska skolans litteraturundervisning utifrån vad elever presterat. Resultaten av min undersökning visar att elevernas tolkningar av dikterna skiljer sig åt individuellt, inte gruppvis efter vilket gymnasieprogram de går. De två elever som utvecklar sina resonemang minst, vilket jag menar begränsar deras analyser, går yrkesförberedande program. Som jag ser det skiljer sig eleverna åt vad gäller språklig säkerhet, då de elever som vidareutvecklar sina tankar mest också har förmågan att gå bortom ordens bokstavliga betydelse och bortse från sina personliga perspektiv och referensramar. Jag vill betona att alla elevernas tolkningar hade kunnat berikas och fördjupas genom att få ta del av andras tankar i en dialog om dikterna. Vad gäller Langers faser kan man se att alla elever rör sig genom alla faser och att fas 3, som är den fas där läsaren kopplar ett personligt perspektiv till texten och resonerar om vad dess innehåll kan betyda för hans, hennes eller andras liv, är vanligt förekommande i elevernas tolkningar förutsatt att detta efterfrågas. Detta skede i byggandet av föreställningsvärldar är, enligt Langer, mycket viktigt att nå. Här får läsaren möjligheten att spegla sig själv och sina erfarenheter i lärdomar ur texten, vilket vidgar och omprövar dennes syn på verkligheten. Fas 4 i Langers teori kännetecknas av att läsaren objektifierar texten på så vis att läsaren reflekterar och kritiskt analyserar exempelvis författarens hantverk, kopplingar till andra verk och textstruktur. Här ryms också tankar som värderar texten och läsupplevelsen och, med undantag från enstaka tolkningar, är det just denna sorts tankar elevernas utsagor i fas 4 berör. Utifrån detta drar jag slutsatsen att eleverna saknar de traditionellt litteraturvetenskapliga begrepp och kunskaper som gör det möjligt för dem att distansera sig från texten och reflektera över den mot en kontextuell och intertextuell bakgrund