Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur lärare arbetar med bedömning av elevers kunskaper i matematik. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer. Sammantaget har tio lärare som undervisar i år sex från fyra olika kommuner i Mellansverige deltagit i studien. Resultatet visar att de sätt som i huvudsak används för att bedöma elevers kunskaper är skriftliga diagnoser, muntlig bedömning samt att lärare bedömer med hjälp av känsla som de skapar för elevernas kunskaper. Diagnoserna används främst efter avslutat avsnitt för att kontrollera att målen med undervisningen har nåtts. Den muntliga bedömningen sker vid de samtal som äger rum under lektionstid både mellan lärare/elev men även elever emellan. Känslan som skapas hos lä...
Syftet med studien är att undersöka hur några lärare arbetar med formativ bedömning i sin matematiku...
Syftet med denna studie är att undersöka hur barn och förskollärare arbetar med matematiklärande i f...
Syftet med studien var att undersöka om en matematisk diagnos kan användas för att bedöma hur likvär...
Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur lärare arbetar med bedömning av elevers ku...
Syftet med denna studie är att visa hur några elever och en lärare uppfattar olika bedömningsformer ...
Syftet med denna kvalitativa studie, utifrån en fenomenografisk ansats, var att beskriva lärares u...
Syftet med detta arbete är att skapa kunskaper om bedömningen i matematikämnet i grundskolan och und...
Syftet med denna studie är att undersöka taluppfattning ur ett elevperspektiv, för att få reda på vi...
Syftet med denna studie är att se hur lärare använder sig av det obligatoriska bedömningsstödeti mat...
Syftet med denna kvalitativa studie är att ta reda påhur fem elever och dess undervisande pedagoger ...
Syftet med denna studie var att försöka synliggöra hur betygssättande grundskollärare själva beskriv...
Bakgrund: Studien tar utgångspunkt i den nya kursplanen för matematik där matematikens användning i ...
Matematikundervisningen är ofta abstrakt och upplevs som svår får många elever att förstå. Denna stu...
<p>Studier av matematikklæreres oppfatninger om god matematikkundervisning, og om kun...
Syftet med studien är att undersöka hur några lärare arbetar med formativ bedömning i sin matematiku...
Syftet med denna studie är att undersöka hur barn och förskollärare arbetar med matematiklärande i f...
Syftet med studien var att undersöka om en matematisk diagnos kan användas för att bedöma hur likvär...
Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur lärare arbetar med bedömning av elevers ku...
Syftet med denna studie är att visa hur några elever och en lärare uppfattar olika bedömningsformer ...
Syftet med denna kvalitativa studie, utifrån en fenomenografisk ansats, var att beskriva lärares u...
Syftet med detta arbete är att skapa kunskaper om bedömningen i matematikämnet i grundskolan och und...
Syftet med denna studie är att undersöka taluppfattning ur ett elevperspektiv, för att få reda på vi...
Syftet med denna studie är att se hur lärare använder sig av det obligatoriska bedömningsstödeti mat...
Syftet med denna kvalitativa studie är att ta reda påhur fem elever och dess undervisande pedagoger ...
Syftet med denna studie var att försöka synliggöra hur betygssättande grundskollärare själva beskriv...
Bakgrund: Studien tar utgångspunkt i den nya kursplanen för matematik där matematikens användning i ...
Matematikundervisningen är ofta abstrakt och upplevs som svår får många elever att förstå. Denna stu...
<p>Studier av matematikklæreres oppfatninger om god matematikkundervisning, og om kun...
Syftet med studien är att undersöka hur några lärare arbetar med formativ bedömning i sin matematiku...
Syftet med denna studie är att undersöka hur barn och förskollärare arbetar med matematiklärande i f...
Syftet med studien var att undersöka om en matematisk diagnos kan användas för att bedöma hur likvär...