Klimatanpassning i Sverige : Drivkrafter och utmaningar för riskhantering och fysisk planering

Syftet med studien är att analysera den samtida dagordningen för klimatanpassning i Sverige på nationell och lokal nivå med fokus på beredskap, roller, prioriteringar, kunskap och villkor för implementering av klimathänsyn. Empiriskt ligger fokus på nationella myndigheter som ansvarar för klimatfrågor, fysisk planering och riskhantering samt två lokala fallstudier i kommuner somhar varit utsatta för återkommande höga flöden och översvämningar och som valt olika strategier för att bemöta dessa risker. Studien är explorativ till sin karaktär och har som huvudsakligt mål att få en överblick över hur centrala aktörer på nationell och lokal nivå ser på, förhåller sig till och hanterar frågan om risker kopplat till samtida klimatvariationer och – i förlängningen – framtida klimatförändringar. Specifika frågeställningar som väglett studien rör: Vilken betydelse spelar klimat- och väderrelaterade risker/sårbarheter och på vilket sätt samt genom vilka processer hanteras dessa frågor idag: vilken beredskap och vilka anpassningsstrategier kan urskiljas? Hur fördelas roller och ansvar samt vilken interaktion och samverkan förekommer mellan olika aktörer? På vilket sätt sammankopplas riskhanteringen till en vidare klimatpolitisk dagordning och till andra mål/prioriteringar? Vilken roll spelar kunskap, expertbedömningar och osäkerheter för möjligheten till klimatanpassning? Vilka drivkrafter, villkor och utmaningar för klimatanpassning kan identifieras? Dessa frågeställningar belyses empiriskt genom ett antal intervjuer och dokumentanalyser