ENTERPRISE RISK MANAGEMENT – EN EMPIRISK STUDIE OM HUR SJU UTVALDA FAKTORER PÅVERKAR IMPLEMENTERINGSFASEN AV ERM

Som ett resultat av de stora företags- och redovisningsskandalerna i början av det här decennietskapades Sarbanes-Oxley Act (SOX). SOX är ett regelverk vars huvudsyfte är att öka trovärdighetenoch transparensen i den finansiella redovisningen. Bland annat regleras företagen att redovisa denrisk de ställs inför. Detta har bidragit till att allt fler företag, i huvudsak amerikanska, harimplementerat så kallade företagsövergripande riskhanteringssystem (”ERM”), i syfte att skapa enhanterbar riskhantering som genomsyrar hela företaget. Intressant är att även ett flertalet svenskaföretag har valt att implementera ERM. Bakgrunden till denna förändring är tämligen okänd, även omSveriges motsvarighet till SOX - Koden för svensk bolagsstyrnings - kan tänkas påverka. Varför vårstudies syfte är att undersöka om det finns en korrelation mellan sju utvalda faktorer och hur långtsvenska företag har kommit i implementeringen av ERM. För denna studie väljs en kvantitativ ansats och genom enkätsvar från får urvalsgrupp genomförs enregressionsanalys, för att finna ett samband mellan studiens sju utvalda faktorer och den beroendevariabeln – hur långt svenska företag har kommit i implementeringsfasen av ERM. Utifrån vår studie kan vi konstatera att tre av de utvalda faktorerna är signifikanta – (1) ekonomichefens involvering i den interna kontrollen, (2) närvaro av riskchef och (3) frikoppladstyrelse. (1) och (2) överensstämmer med de hypoteser som utformas i uppsatsen, medan (3) motsäger en hypotes. 17 av 30 företag har implementerat delar, eller redan har ett företagsövergripanderiskhanteringssystem. Slutsatsen vi har dragit från detta är att Koden för svensk bolagsstyrningstroligtvis har påverkat eftersom den syftar till att stärka förtroendet för de svenska företagen genomatt främja den interna styrningen och således den interna kontrollen och företagets riskhantering