Downsizing – for better or worse? : A study concerning how downsizing effects the personnel on two different schools

Då benämningen nedskärning kommer på tal inom företag så sprids antagligen en negativ känsla hos de allra flesta. Ordet är ofta tätt sammankopplat med en viss oro och ångestframkallande uttryck såsom lågkonjunktur, varsel och arbetslöshet. I ett samhälle som vårt, där arbete och trygg inkomst värderas högt och nästan är ett krav för bli socialt accepterad, kan arbetslöshet skälva de flesta människors vardagliga liv. Även för de som inte blir av med sitt jobb i nedskärningen, utan jobbar kvar i ett företag där ens kollegor nyligen fått gå kan en nedskärning vara jobbig. Forskning som gjorts inom området visar att om en nedskärning planerats och genomförts på rätt sätt så behöver denna inte medföra några negativa effekter utan snarare tvärtom. En nedskärning som utförs på rätt sätt kan påverka den kvarvarande personalen positivt och till exempel stärka samarbetet inom arbetslagen och bland personalen i stort på arbetsplatsen. Som utomstående åskådare kan man tycka är det borde vara en självklarhet för samtliga företagsledningar som genomför nedskärningar, att göra detta till en positiv uppsving för företaget istället för tvärtom. Samma forskning visar dessvärre att så är inte fallet. I Sverige och i övriga världen råder det nu på många håll ett mycket dåligt ekonomiskt klimat. Flera stora företag tvingas till betydande nedskärningar och i vissa fall också till nedläggning. Även på en del av Sveriges skolor blåser en bister ekonomisk vind, dock oftast på grund av andra orsaker än finanskrisen. När en verksamhet tvingas till ekonomisk återhållsamhet och nedskärningar i personalstyrkan på grund av ekonomiska svårigheter, återspeglas ofta detta på olika sätt hos de anställda. Denna uppsats kommer att fokusera på hur nedskärningar har påverkat personalen vid två svenska skolor. Både negativa och positiva effekter kommer att studeras, även om fokus kommer att läggas kring de som kan tolkas som positiva