Fördomar i förhörssituationer med vittnen

Fördomar är något vi alla har och delvis behöver för att kunna fungera i vardagen. Genom fördomar skapar vi en ordning i tillvaron som leder till att vi inte behöver ta in all information i varje given situation, detta vore nästan omöjligt med hänsyn till begränsningarna i vårat kognitiva system. I denna rapport vill vi undersöka hur dessa fördomar påverkar vittnens bedömning av en situation eller händelse och de som är inblandade. Då vi omedvetet använder våra förutfattade meningar och tidigare erfarenheter för att tolka världen omkring oss, går det att misstänka att det även påverkar vittnesutsagor. I rapporten har vi använt oss av fyra stycken studier om vittnen till våldsbrott, tre stycken intervjuer med erfarna poliser, kurslitteratur i tillämpliga delar samt annan litteratur. Intervjuerna är anonyma med anledning av att en del kan uppleva det som ett känsligt ämne att yttra sig om. Vi har belyst hur vittnen påverkas av sina fördomar samt hur detta kan påverka resultatet i ett förhör. Vittnets förmåga att identifiera en gärningsman i en fotokonfrontation påverkas av etnicitet hos vittne och gärningsman. Det visade sig i en av studierna, att vittnen bedömer gärningsmän av annan etnicitet hårdare än de individer tillhörande sin egen. För att komma till bukt med felaktig utpekning av gärningsmän bör fotokonfrontation ersättas med videkonfrontation då vittnet får en bättre möjlighet att känna igen gärningsmannen. I förhör bör man även utröna var lojaliteten hos ett vittne ligger