Renskötselrätt som regleras i Rennäringslagen

Syftet med arbetet är att skaffa sig kunskap om renskötselrätten samt att redogöra för de lagar som reglerar den. Nya lagstiftingsförslag kommer också att redovisas i arbetet. I slutet på 1800-talet kom den första lagen som reglerar renskötseln. Lagen har därefter ändrats vid tre tillfällen. 1971 skedde den senaste ändringen, vilket innebar att renskötseln övergick från enskild rätt till kollektiv rätt i och med att samebyar infördes. Renskötselrätten regleras i första hand av rennäringslagen och rennäringsförordningen. Ett lagstiftningsförslag från 1999 föreslår bl.a. två nya lagar som ska ersätta rennäringslagen. Anledningen är att stärka skyddet för renskötselrätten. Det senaste lagstiftningsförslaget från 2001 vill att samverkan mellan renskötare och andra markanvändare skall förbättras. Lagstiftningsförslagen har stor relevans till den problematik som råder inom renskötseln i dag. Det är bara en minoritet av samerna som ägnar sig åt renskötseln. Renskötseln bedrivs bara i norra Sverige. Renskötarna har i sitt arbete rätt att bruka mark och vatten för sig och sina renar det är detta som kallas renskötselrätt. Renskötarna och andra markanvändare måste visa hänsyn till varandra för att renskötselrätten ska fungera. Det gäller främst mellan renskötare och enskilda markägare. Renskötarna har i sin näring även sedan urminnes tider rätt till jakt och fiske för att kunna livnära och försörja sig, något som jag inte kommer att gå in på närmare i rapporten