Människan i religionsboken

Syftet är att ur ett genusperspektiv undersöka hur människan framställs i fyra läroböcker om religionskunskap, avsedda för gymnasieskolan. Läroböckerna är från åren 1973, 1988, 1998 och 2006 och undersökningen intar således ett diakront perspektiv. Frågan är om framställningen förändrats under tidsperioden 1973-2006, och i så fall på vilket sätt. Metoden utgår från beskrivande idéanalys där textanalysen utgör ett verktyg för att kunna utröna underliggande strukturer i textmaterialet. Som verktyg används en analysmodell vilken i sin tur är förankrad i teorin. Yvonne Hirdmans teori om Genussystemet har en central roll i uppsatsen. Resultatet visar på att det i samtliga undersökta läroböcker – med utgångspunkt i genusteorin – finns underliggande ideologiska budskap i framställningen av människan. Framställningen har förändrats över tid, men då i förhållande till hur författarna framställer människan, utifrån perspektivval, disposition och urval. Däremot har ingen förändring skett – ur ett genusperspektiv – under tidsperioden 1973-2006, eftersom underliggande ideologiska budskap förekommer i samtliga undersökta läroböcker, om än i olika omfattning