Arbete, responslöshet och utbrändhet – det finns en väg tillbaka : en studie om utbrända kvinnor på beslutsfattande positioner

Den aktuella uppsatsen är en kvalitativ studie baserad på intervjuer med sex kvinnor i varierande ålder som varav fem arbetar i offentliga tjänstesektorn, Högskolan i Jönköping och Jönköpings Kommun och en i privata tjänstesektorn. Vad som utöver detta förenar dessa kvinnor är deras brinnande engagemang i sitt arbete. Utifrån den av intervjupersonerna lämnade empiriska information analyseras begreppen infostress och identitet utifrån en organisations aspekt. Analysen tar sin utgångspunkt i framförallt Asplunds teori om social responsivitet och hur denna ligger till grund för att individen drabbas av utbrändhet. Jag har också använd mig av Gidens begrepp om rutiniseringen av vardagen för att analysera hur det här begreppet bidrar till skapandet av sammanhållen identitet. Hur den kan öka individens möjlighet att bemästra de snabba samhällsförändringarna och därmed även förändringarna på arbetsplatsen. Utgår från att arbetsplatsen som organisation speglar på olika sätt dagens informations samhälle. Främst hänsyn tas till den nya formen av social responsivitet som jag har benämnt ”artificiell social respons” där personlig fysik närvaro uteblir. Mängden av roller som vi är tvungna att hantera i vår vardag och rutiniseringen av dessa kan ses som bidragande faktor till skapandet av flexibilitet i den sammanhållna identiteten som kan vara viktig för att förebygga utbrändhet. Utbrändhet ser jag som ett komplex problem som drabbar den enskilda individen i det informativa nätverkssamhället och informativa nätverksorganisationen där förändringarna snabbt avlöser varandra