Kan man tala om jämställdhet i matematikläroböcker?

Syftet med examensarbetet var att klarlägga om räkneuppgifterna i ett urval av matematikböcker i år 7 kunde anses vara j ämställda, samt att se om det hade skett någon förändring över tid. För att göra detta analyserade vi sex matematikböcker utgivna runt åren 1990 till 2000. En bok behöver inte vara jämställd bara för att det finns lika många kvinnor som män, utan det har även stor betydelse i vilket sammanhang de är representerade. Därför såg vi på järnställdhet ur både en kvantitativ och en kvalitativ aspekt, genom att vi undersökte hur könsfördelningen såg ut och hur genus konstruerades. För att både flickor och pojkar ska kunna känna samma anknytning till personerna som återfinns i uppgifterna är det viktigt att båda könen blir representerade likvärdigt vad gäller deras intresseområden. Risken finns att användandet av läroböcker som inte är j ämställda, styr eleverna in i en genusnivå där flickor inte kan göra manliga saker eller pojkar kvinnliga. Resultatet av vår underökning visade ingen större förändring över den undersökta tidsperioden. Det som kunde ses var att könsfördelningen i de sex matematikböckerna var relativt järnställd. Men däremot konstruerades genus, i ett flertal böcker, på ett sätt som gjorde att männen fick utrymme i kvinnornas värld medan kvinnorna oftast lämnades utanför männens värld