Läromedelsprovens spegling av styrdokumenten ur ett matematiskt kompetensperspektiv

Ensidighet i matematikundervisning och matematikinlärning kan leda till brist på förståelse och ytlig kunskap hos elever. Syftet med studien var att undersöka vilken typ av kunskap elever testas på och därigenom få reda på om den kunskapssyn som lyfts fram i styrdokumenten även betonas i proven. Innehållet i rapporten behandlar därför hur författare till läromedel i matematik för år 9 i jämförelse med uppgiftskonstruktörer till de nationella ämnesproven har valt att konstruera provuppgifter. Metoden baserades på att matematisk kunskap kan delas in i olika kompetenser. Genom kategorisering av uppgifter utifrån dessa kompetenser upptäcktes kunskapsprioriteringen i proven. Kompetenserna framkom genom en tolkning av gymnasiets styrdokument utförd av Arbetsgruppen för nationella prov vid Umeå universitet (Palm, Bergqvist, Eriksson, Hellström & Häggström, 2004). Grundskolans kursplan i matematik studerades för att konstatera kompetensernas aktualitet även på grundskolan. I resultatet finns en skillnad mellan de nationella ämnesproven och läromedelsproven då de nationella ämnesproven hade en jämnare fördelning av olika kompetensuppgifter medan läromedelsproven tydligt dominerades av en kompetens som är kopplad till ytlig inlärning av faktakunskaper vilket inte särskilt väl speglar alla delar av den kunskapssyn som lyfts fram i grundskolans styrdokument