Det meningsfulla svenskämnet

Abstract The purpose with this paper is to describe focus in the school subject swedish through a historic perspective. The purpose is also to intestigate how a group of pupils in the last grade in upper (senior) level of compulsory school and teachers with the subject swedish thinks about the subject, what is the most meaningful to pupils in the last grade in upper level of compulsory school. The history of the Swedish school system from the 15 th century till today and the entrance of Swedich as a subject in school has been studied by literature and curriculum. With help from Mr Lars-Göran Malmgrens analysis of different swedish subjects the curriculums analyses to see which subject who appear. Pupils from the last grade in upper level of compulsory school and their teachers in the the subject swedish have answered questions in two different questionnaires regarding what is most meaningful with the subject. The result are to be present in this paper as diagram and also in ordinary text. The conclusion is that the subject swedish has changed from functionalism to formalism and then turned to a more literary education and finally towards functionalism again. The results from the questionnaire papers show that the pupils put most value in learning different skills while the teachers see the importance of both skills and developing the personality.Sammanfattning Syftet med detta arbete är att redogöra för fokus i svenskämnet ur ett historiskt perspektiv. Syftet är också att undersöka vad en grupp svensklärare och elever i dagsläget tänker om svenskämnet då det gäller vad som är mest meningsfullt för elever i år 9. Via litteraturstudier och studier av undervisningsplaner och läroplaner beskrivs skolväsendets historia från 1600-talet fram till nutid och svenskämnets inträde i skolan. Med hjälp av Lars-Göran Malmgrens ämneskonceptioner analyseras de olika undervisningsplanerna och läroplanerna för att se vilket svenskämne det är som framträder. Två enkätundersökningar har genomförts där elever i år 9 och svensklärare har svarat på frågor kring det meningsfulla i svenskämnet. Svaren redovisas dels i diagramform och dels i löpande text. Slutsatser som har dragits är att svenskämnet har gått från en mer funktionalistisk ämneskonception till en formalistisk ämneskonception, för att sedan fokusera mer mot ämneskonceptionen litteraturhistoriskt bildningsämne, och återigen gå mot det funktionalistiska hållet. Enkätundersökningen visar att elever i år 9 lägger störst vikt vid färdigheter medan svensklärare både lägger vikt vid färdigheter och ett personlighetsutvecklande arbete