Investeringsbedömning : En studie om investeringsbedömningen i ett antal svenska tillverkande företag

Alla människor står inför olika val i livet och besluten vi tar får olika konsekvenser. Liknande är det för företag som dagligen behöver fatta olika beslut. Klimatet företagen verkar i idag ställer stora krav på att de beslut som fattas är korrekta och grunden för ett rationellt beslut är att beslutsunderlaget är riktigt. Inom investeringsteorin återfinns några olika metoder för att bedöma och rangordna investeringar. I tidigare studier har det framkommit att företagen i stor utsträckning förlitar sig på enkla metoder vid investeringsbedömning. Använder sig företagen fortfarande av förhållandevis enkla metoder eller har mer avancerade metoder börjat användas för att matcha den allt mer globaliserade utvecklingen. Detta väckte vårt intresse och vi valde därför att undersöka hur förhållandena kring investeringsbedömning ser ut idag Studiens ursprungliga syfte var att utreda hur investeringsbedömningen går till i svenska tillverkande företag men på grund av en låg svarsfrekvens förändrades syftet till att utreda hur ett antal utvalda företag resonerar kring investeringsbedömning. Vilka metoder och modeller används? Använder sig företagen av kalkylräntor? Tas osäkerheten med i beräkningarna? Detta är några av de frågor som besvaras i studien. Vi gör också en jämförelse med tre tidigare studier gjorda av Renck(1966), Tell(1977) och Yard(1987) för att utreda hur situationen är i de företag vi studerat jämfört med deras resultat. För att insamla relevant information använde vi oss av enkäter och intervjuer. Enkäterna skickades ut till 103 företag varav 17 svarade. Enkätsvaren gav oss svar på frågan om vilka rutiner och metoder som användes. Denna svarsfrekvens gör att inga generaliseringar är möjliga men informationen gav en bild av situationen hos de svarande företagen. Intervjuerna genomfördes med personer insatta i investeringsbedömningen på fem olika tillverkande företag. Intervjuerna gav ett bra underlag för studien och en djupare insikt i och bakomliggande motiv till företagens investeringsbedömning. Intervjuernas syfte var också att komplettera den information vi fick fram genom enkätsvaren. När jämförelsen med tidigare studier genomfördes framgick det att payback fortfarande är den mest använda metoden. Den näst vanligaste metoden i tidigare studier var internräntemetoden men i vår studie fick den lämna plats för nettonuvärdesmetoden. Medtagande av skatt och inflation ligger på samma nivåer som under 80-talet då Yard genomförde sin studie. Kalkylränta som parameter i kalkylen har blivit vanligare. Den utveckling vi sett i vår studie kan påvisa tendenser i investeringsbedömningen men inga generaliseringar är möjliga. De slutsatser vi kunnat dra av studien är att investeringens återbetalningstid är den faktor som spelar störst roll vid bedömningen. Företag använder sig av enklare metoder och rutiner vid investeringsbedömningen genom medvetna val och inte av okunskap eller brist på utbildad personal (Yard 1987). En av de intervjuade respondenterna upplever att det finns ett glapp mellan teori och empiri och att mer avancerade metoder som exempelvis WACC, weighted average cost of capital, kan kännas krångliga att använda