Effektiv Samhällskommunikation : Ett medel att förmå kommuninvånare att fortsätta samt öka sin sortering av hushållsavfall

I ett demokratiskt samhälle är samhällskommunikation av stor vikt då medborgare måste vara välinformerade för att kunna vara delaktiga. I den här uppsatsen har vi valt att titta på samhällskommunikation i form av information till kommuninvånare gällande hushållsavfallssortering. Hushållsavfallshantering är ett aktuellt ämne, inte minst på grund av växande miljöproblem. Det är kommunerna tillsammans med förpackningsproducenterna som ansvarar för avfallshanteringen. För att förmå hushåll att sortera sitt hushållsavfall är en fungerande kommunikation mellan kommun och kommuninvånare viktig. Syftet med uppsatsen är att beskriva de kommunikationstekniker som används av Stockholms stad och Botkyrka kommun för att förmedla information som ska förmå hushåll att sortera sitt hushållsavfall. Vidare ämnas analysera och utvärdera huruvida denna samhällskommunikation är effektiv, det vill säga om informationen nått kommuninvånarna och om det är ett ömsesidigt informationsutbyte mellan kommunen och kommuninvånarna. Vi har gjort kvalitativa intervjuer och litteraturstudier, samt en kvantitativ enkätundersökning. Både sekundär- och primärdata har använts. De teorier som använts är två olika sorters kommunikationsteorier. De oberoende variabler vi valt utifrån givna teorier är information, kommunikation, tillgänglighet och relevans. Den beroende variabeln är effektiv samhällskommunikation. Kommunernas effektivitetsproblem gällande samhällskommunikation tas upp i analysen. Faktorer som orsakat dessa problem är tillgängligheten till informationen och informationens relevans. Dessa kan sedan delas in i en teknisk, en semantisk och en effektivitetsnivå. Båda kommunerna använder sig av många och i stort sett samma kommunikationskanaler för att informera kommuninvånarna om hur de ska sortera sitt hushållsavfall. Kommuninvånarna är enligt kommunerna välinformerade, vår enkätundersökning visar emellertid att många inte känner sig informerade. Den fysiska tillgängligheten skulle kunna förbättras, till exempel genom bättre placering av informationsaffischer. Den psykiska tillgängligheten kan öka genom att budskapet förenklas och finns åtkomlig på flera språk. Budskapets relevans kan öka med mottagarens intresse och involveringsgrad. En del sorterar inte sitt avfall eftersom de inte tror det spelar någon roll. Projektet Sortera Mera! arbetar bland annat kring detta problemområde. Information fungerar bäst när den har verklighetsförankring och en ökad kunskap ger ett större intresse att sortera. Ekonomiska incitament kan vara ett annat sätt att påverka människor att sortera sitt hushållsavfall. Även feedback är viktigt för att uppnå en effektiv samhällskommunikation, vilket kommunerna aktivt arbetar med