Säker läkemedelshantering - Faktorer som påverkar sjuksköterskan

Läkemedelshanteringen är ett av sjuksköterskans ansvarsområden inom hälso- och sjukvården. Utifrån kunskap och lagar skall den bedrivas på ett patientsäkert sätt men trots det sker läkemedelshanteringsfel vilket innebär risker i patientsäkerheten. Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkar säkerheten i samband med sjuksköterskans läkemedelshantering. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Resultatet visade att vanliga läkemedelshanteringsfel är utebliven dos, fel administreringstid, fel dos, fel administreringssätt, fel läkemedel och läkemedel till fel patient. Faktorer som påverkar sjuksköterskans läkemedelshantering är felaktiga och dåligt skrivna läkemedelsordinationer, distraktion under läkemedelshanteringen, bristande rutiner samt införande av ny teknologi. Sjuksköterskor upplever mer problem kring läkemedelsordinationer än läkarna. Annan vårdpersonal stod för den största orsaken till sjuksköterskans distraktion men vid införande av ett säkerhetssystem från flygindustrin reducerades distraktionen. Att följa rätt patient, rätt läkemedel, rätt dos, rätt administreringssätt och rätt tid (5 R) är en bra rutin för att läkemedelshanteringen kan bli säkrare. För att göra läkemedelshanteringen säkrare införs ny teknologi som datoriserade läkemedelsordinationer och då är rätt utbildning viktig för att det ska bli ett säkert hjälpmedel. Vidare forskning och utveckling bör bedrivas på sjukhusen i Sverige samt inom den teknologiska industrin med hjälp av sjuksköterskan för att utveckla säkrare läkemedelshantering och hjälpmedel till dem. A central part of nursing is the drug administration. This administration is to be carried out in a manner which is conducive to patient safety. This science is the product both of knowledge and of legal provisions, yet errors still occur within the drug administration that create considerable risk for patient safety. The purpose of this literary study has been to indicate factors that affect the safety of nurses’ drug administration. The results indicate that common errors in medicines administration are the result of the following: missed dosage, dosage at wrong time, wrong dosage, wrong method of administration, wrong medicine and giving medicine to the wrong patient. Factors contributing to these errors include erroneous or poorly written ordination, distraction during drug administration, poor routines as well as the introduction of new technology. Nurses’ consider the problems relating to ordination as being greater than doctors generally perceive them to be. Other healthcare personnel are seen to contribute to nurses’ distraction and this was greatly reduced in cases where security routines were adapted from the airline industry. The routine of right patient, right drug, right dosage, right administration and right time (5 R) is effective in creating greater safety in the drug administration. New technology is used to this end, computers being used, for example, for writing ordinations. In order for these methods truly to contribute to safety it is important that appropriate training is provided. In order to develop safer drug administration together with necessary tools and facilities it is recommended that more research is carried out, with the assistance of nurses, in hospitals here in Sweden as well as within the technology industries