Hållbarhetsredovisning : Hur beaktas intressenternas informationsbehov?

För att uppvisa att man som företag är ansvarsfull och etisk i sitt företagande gentemot intressenterna, väljer många företag idag att hållbarhetsredovisa, som innebär att de utökar redovisningen med miljö-, ekonomi- och sociala aspekter. För att företagen på längre sikt ska kunna generera en god avkastning krävs en allt djupare medvetenhet om bolagets samhällspåverkan och dess samtliga intressenter. Många företag skriver klart och tydligt i sina hållbarhetsredovisningar att de vänder sig till samtliga intressenter. Samtidigt förefaller det sig problematiskt att framställa en redovisning som tillgodoser samtliga intressenters önskemål. Företag har en tendens att prioritera vissa intressegrupper och beroende på vilka de prioriterar kommer även den information som företaget väljer att offentliggöra att påverkas. Syftet med uppsatsen är att klargöra hur företag tar hänsyn till intressenternas informationsbehov när de upprättar sin hållbarhetsredovisning. Studien är avgränsad till att främst utgå ifrån företagens perspektiv. Däremot kommer även vårt eget perspektiv att ingå i studien då vi avser att utforska om vi kan tillgodogöra oss av den hållbarhetsinformationen som företagen ger ut. Undersökningsmetoden som valts är av kvalitativ ansats där vi valt att intervjua fem företag som hållbarhetsredovisar i enlighet med GRI:s riktlinjer. Vi har även genomfört en granskning av de aktuella företagens hållbarhetsredovisningar. För att kunna utreda hur vi tillgodoses av hållbarhetsinformationen, har vi utvecklat en egen modell med kriterier som vi anser att hållbarhetsredovisningar ska uppfylla. Vår studie tyder på att det är intressenterna som är den största drivkraften till varför företag väljer att hållbarhetsredovisa. Företagen vänder sig till samtliga intressenter, dock tar de inte hänsyn till alla i samma omfattning. Slutsatsen är att företagets primära intressenter är de som får styra innehållet i hållbarhetsredovisningen hos de företag som anser sig ha primära intressenter. Därmed får övriga intressegrupper nöja sig med den information som de primära intressenterna anser vara av betydelse. Följaktligen kan vi hävda att företagen i överlag inte beaktar samtliga intressenters informationsbehov vid utformningen. Utifrån vår modell har vi kommit fram till att det finns områden i varje företags hållbarhetsredovisning som går att utveckla och förbättra