Barriers to change

Introduktion – Ekonomistyrning innefattar färdigställandet och användandet av finansiell information och det hjälper företagsledare i sitt beslutsfattande. När det sätts i bruk bland människor har det ett dubbelriktat förhållande där systemet och människorna påverkar varandra. När man ser det så är det inte förvånande att många försök att byta styrsystem misslyckas. För att kunna förstå varför en del försök att byta system lyckas och andra misslyckas är det viktigt att veta var motstånd mot förändringar kommer ifrån och hur motståndet verkar. De flesta modeller som behandlar byte av ekonomistyrningssystem tar inte hänsyn till motståndet som finns och de som gör det underskattar dess betydelse. En forskare som går längre än så är Kasurinen. Han har utvecklat en modell i vilken han delar upp barriärerna mot förändring i tre kategorier för att öka förståelsen för dem. Modellen har dock än så länge bara blivit testad i ett sammanhang med ett balanserat styrkort. För att se om modellen är applicerbar även i andra sammanhang ska författarna testa den i ett annat fall. Metod – Den här studien är genomförd med ett kvalitativt tillvägagångssätt. För att uppfylla syftet har en fallstudie genomförts i det svenska Alpha (fingerat namn), som under den senaste tiden har bytt sitt ekonomistyrsystem. Intervjuerna tog plats på företagets huvudkontor och de hade en semistrukturerad natur. Allt som allt har fem personer blivit intervjuade. Teoriram – Både interna och externa faktorer kan framdriva en förändring. I modellen är de drivande faktorerna uppdelade i motivators, catalysts och facilities baserat på dess natur och timingen på deras influens. Modellen belyser även ledarnas roll i förändringen och även vad som kallas momentum of change, nämligen förväntningen att förändringen ska fortlöpa kontinuerligt. Sedan så finns det barriärer mot förändring, vilka är faktorer som hindrar, fördröjer och avstyr förändringen. Dessa är indelade i confusers, frustrators och delayers för att öka förståelsen för dem. Slutsats – Den här fallstudien ger stöd åt Kasurinens model då bevis från alla tre kategorier av barriärer; confusers, frustrators och delayers hittades. De tog även samma form som Kasurinen skriver att de tar och hade samma ursprung. Vad författarna anser saknas i Kasurinens model är att ”oväntade faktorer” ignoreras. I Alphas fall tog dessa oväntade faktorer sig uttryck i form av en börsnotering som inträffade samtidigt som förändringen och som tog samma resurser i anspråk.Introduction - Management accounting is contained by the preparation and use of financial information and it aids managers in their decision making. Put into a human context it is a two-way relationship where the accounting system and the people within the company influence each other. Seen to this it is not surprising that many attempts to change the management accounting system in a company fail. In order to understand why some implementations succeed and some fail it is important to know how the resistance to those changes works and where it comes from. Most models that deal with management accounting change are excluding this resistance and most of those that recognizes it, tends to give it too little thought. One researcher that has gone further is Kasurinen. He has developed a model in which he has divided these barriers to change into three categories, in order to understand them better. This model has however only been tested in a balanced scorecard context so far. In order to see if this model is applicable on other types of management accounting change the authors will test it in a different context. Method - This study has been conducted with a qualitative approach. In order to fulfil the purpose a case-study has been carried out in the Swedish company Alpha (which is an assumed name), which lately has been undergoing a management accounting change. The interviews were carried out at Alpha’s head-office and they were of a semi-structured nature. All in all five people were interviewed. Frame of reference – Both internal and external factors can be the driving forces of change. Firstly, in Kasurinen’s model, the driving factors are divided into motivators, catalysts and facilities depending on the nature and timing of their influence on change. The model also acknowledges the leaders’ role in the change and also what is called the momentum of change, which is the expectation that the change will proceed continuously. Then there are the barriers to change, which are factors that hinder, delay and prevent change. Those are divided into confusers, frustrators and delayers in order to understand them better. Conclusion – This case-study support Kasurinen’s model in that evidence from all three categories of barriers; confusers, frustrators and delayers were found. They also took the same form as Kasurinen writes they take and had the similar roots. What the authors feel is missing in the model is the fact that “unexpected factors” is ignored. In this case those took the form of an IPO that took place at the same time as the implementation and which required the same resources as the change project