Goodwillhantering före och efter IFRS 3 - en studie om hur övergången påverkar revisorns arbete

A1194 I strävan efter en gemensam redovisningsstandard i hela världen har en rad standarder utarbetats. Det senaste tillskottet inom området är International Financial Reporting Standards (IFRS) 3, Business Combinations. Införandet av IFRS 3 innebär stora förändringar gällande koncernredovisning. En av dessa är att de gamla redovisningsreglerna angående goodwill, det vill säga avskrivningar i kombination med nedskrivningstest, inte längre är tillämpliga då avskrivningar på goodwill förbjuds. I stället skall goodwill nedskrivningsprövas minst en gång om året. Syftet med uppsatsen är att undersöka om övergången från avskrivningar i kombination med nedskrivningar till renodlade nedskrivningar kommer att påverka revisorernas arbete och om så är fallet, hur förändringen praktiskt kommer att se ut. Om IFRS 3 kunniga inom fyra revisionsbolag (Deloitte, KPMG, Ernst & Young och Öhrlings PricewaterhouseCoopers) fick välja, vilken metod skulle de föredra och varför? Vi granskar även hur dessa bolag har förberett sig för denna övergång. För att uppfylla uppsatsens syfte genomför vi personliga intervjuer. Som teoriunderlag används IAS 36 Impairment of Assets, Redovisningsrådets rekommendation 17 Nedskrivning av materiella anläggningstillgångar och vissa avsnitt ur IFRS 3. De slutsatser som kan dras av denna studie är att bolagen är väl förberedda inför övergången till IFRS 3. Den medför inte några större förändringar angående goodwillredovisning då nedskrivningsproblematik även har funnits tidigare. Den nya metoden innebär emellertid mer arbete för revisorn eftersom han måste sätta sig djupare in i företagets verksamhet. Vad gäller våra respondenters preferens för redovisningsmetod uppger tre av fyra att de föredrar den nya metoden eftersom den ökar jämförbarheten mellan företag, är flexibel och intressantare för revisorn