Kommun- och regionindelning, befolknings- och näringslivsutveckling : En studie i ett nationellt och värmländskt perspektiv

Parallellt med koncentrationen av näringsliv och befolkning har organiseringen av samhällsfunktioner ställt krav på nya geografiska indelningar. Sverige har genomgått ett antal kommunala indelningsreformer. Nu står länsindelningen på tur att omorganiseras. Föreliggande arbete utgår från Värmland, som den administrativa region länet utgör i det nationella perspektivet, men med fokus på länets nu sexton kommuner. Sverige indelades för första gången i kommuner år 1862. Förändringar i indelning är en återspegling av förändringar i samhället. Det finns en kontinuitet i detta förlopp med allt större kommuner, där kommunen i många sammanhang nu även återfinns och verkar som en del i en större region. En bakgrund till skeendet och en bild av förändringar i Värmland ges i arbetet. Intressanta frågor i sammanhanget, som också kan sägas vara de direkta mer övergripande forskningsfrågorna, är: • Hur har de nuvarande sexton värmländska kommunerna vuxit fram? • Vad kan påverka kommuners befolknings- och näringslivsutveckling, mer generellt? • Hur har befolkningsutvecklingen sett ut för de sexton värmländska kommunerna? • Hur har de sexton kommunernas näringslivsstruktur förändrats? • Hur kan en regionindelning av Värmland se ut? En övergripande tanke för föreliggande arbete har varit att Värmland inte givet är ett enhetligt och homogent Värmland. Värmland består istället av ett över tiden skiftande antal enheter, som kan kallas regioner, med skiftande bakgrund, skiftande utvecklingsförlopp och skiftande förutsättningar. En annan övergripande tanke har varit att en orts, en kommuns, en regions ”arv och miljö” har utgjort och även framgent utgör tungt vägande faktorer för möjligheterna att utvecklas