PPM - Passive Placement for Many

Introduction: In 1998, the pension system was changed and the so called PPM system was introduced. The PPM system is partly fund-based, partly distribution-based. There are approximately 700 different investment funds to choose between, at a maximum five for each individual. For persons who are not familiar with the financial market, the choice might be difficult. The lions’ part of the investors do not seem to have an active strategy. Are the reasons for that the complexity of the system or which factors do influence the choice between different fund strategies? Problem area: The problem area of this thesis was to clarify the following questions: Why do not more peoples entitled to the Swedish PPM system make active investments and changes between different fund options? On the individual level, which factors influence how actively placements and changes are made within the PPM system? Propose: Our mission was to investigate the reasons for the lack of activity of the individuals entitled to the benefits of the Swedish PPM system. Methods: Our main approach was to quantitatively analyse the relations and to draw conclusion based on the questionnaire answers from a cohort of 100 respondents living in the city of Stockholm. The results were statistically analysed by using the computerised program SPSS. Results: The lack of knowledge, experience and interest seem to be the factors most positively associated with the lack of initiative to actively make use of the possibilities offered by the PPM system. Conclusions: The quantitative analysis performed indicates that a large majority of the Swedish population lack the qualities needed to manage the money obtainable within the Premium Pension System. It is evident that there are individual differences depending on educational level, income, age and risk attitude.Inledning: 1998 reformerades det svenska pensionssystemet och det så kallade premiepensionssystemet infördes, som dels är fondbaserat, dels distributionsbaserat. I systemet finns omkring 700 olika fonder emellan spararen kan välja, maximalt fem. För en individ som inte är hemma på den finansiella marknaden kan valet av fonder vara ett svårt beslut. Är systemets komplexitet orsaken till att merparten av spararna inte har en aktiv strategi för sin premiepension eller vilka faktorer är det som styr detta? Problemområde: De problemområden som avsågs klargöras genom denna studie var: Varför väljer inte fler svenska premiepensionssparare att aktivt placera och byta fonder? Vilka individuella faktorer styr hur aktiv individen är i sitt placerande av premiepensionsmedlen? Syfte: Syftet var att undersöka orsakerna till varför merparten av de svenska premiepensionsspararna inte agerar aktivt i valet av fonder samt vilka individuella faktorer som är nav betydelse för graden av aktivitet i premiepensionssparandet. Metodval: En kvantitativ ansats har huvudsakligen använts i denna uppsats då syftet var att uppdaga samband och dra slutsatser baserat på enkätsvar från en stor urvalsgrupp. Urvalet utgjordes av ett bekvämlighetsurval med 100 deltagande respondenter i stockholmsregionen. Det empiriska materialet bearbetades statistiskt i dataprogrammet SPSS. Resultat: De faktorer författarna funnit haft störst inverkan för aktiviteten i premiepensionsvalet är kunskap, erfarenhet samt intresse. Avsaknaden av dessa antas vara vad som resulterar i många av de svenska premiepensionsspararnas passivitet i premiepensionsvalet. Slutsatser: Den kvantitativa undersökning som genomförts indikerar att stora delar av den svenska befolkningen saknar de egenskaper som krävs för förvaltande av premiepensionen. Det framgår även att det föreligger skillnader beroende på bland annat individens utbildning, inkomst, ålder, kön samt åsikter kring risktagande