Lag (1989 : 479) om ersättning för kostnader i ärende och mål om skatt m m

Denna uppsats behandlar tillämpningen av lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, mm. Uppsatsens syfte är mot bakgrund av regelverket i ersättningslagen, förarbetsuttalandena samt tillämpningen analysera vilka kostnader som ersatts i ärenden och mål om skatt. Vi har huvudsakligen koncentrerat oss på frågeställningen: Vilka kostnader ersätts i ärenden och mål om skatt? Av ålder gäller regeln i svensk rätt att en enskild själv svarar för sina kostnader i förvaltningsärenden. Denna regel gäller alltjämt i ordinära skattetvister inför domstol. Den enskilde förutsätts medverka i förfarandet på egen bekostnad som medborgerlig skyldighet. Det kommer därför inte i fråga att det allmänna skulle ge ersättning för kostnader i samband med det vanliga deklarationsbestyret och vad som direkt sammanhänger därmed. Regler om ersättning till den enskilde har utformats som undantagsbestämmelser. De tar sikte på fall där någon åsamkats kostnader utöver vad som skäligen kan begäras av honom. Den enskilde som haft kostnader för ombud, biträde, utredning eller annat i ett ärende eller mål om skatt, vilka skäligen behövts för att ta till vara hans rätt skall efter framställning, beviljas ersättning för kostnaderna. De alternativa förutsättningarna som berättigar till ersättning är om den skattskyldige helt eller delvis vinner bifall till sina yrkanden, ärendet eller målet avser fråga som är av betydelse för rättstillämpningen eller om det i övrigt finns synnerliga skäl. Vi har använt oss av den rättsdogmatiska metoden, vilket innebär att man gör en systematisk kartläggning av gällande regler. I uppsatsen försöker vi även urskilja de områden där det finns eventuella brister i ersättningslagens tillämpning och bedöma om inte rättssäkerheten blir lidande till följd därav. Vi ser på lagens tillämpning ur ett rättssäkerhetsperspektiv och jämför hur rättspraxis på ersättningslagens område är förenlig med de principer som gäller i en demokratisk rättsstat. Slutligen analyserar vi om det finns avvikelser från fundamentala principer och ger några förslag på hur dessa kan förbättras. Våra förslag är att både domstolar och Skatteverket bör ha en mer aktiv roll och att avgörandena skall vara väl motiverade