Power and planning : A power analysis of a Swedish large scale housing areas planning and appearance

Bostadsområdet Navestad i Norrköping var en del av det bostadsbyggnadsprogram, miljonprogrammet, som genomfördes i Sverige åren 1964-1975. Miljonprogrammet var påverkat av olika idéer kring bostadsbyggande och samhällsplanering, främst funktionalismen där värden som rationalitet och förnuft var centrala. Många av miljonprogrammets bostadsområden, även Navestad, var också influerade av grannskapstänkande. Socialdemokratins tankar kring folkhemmet där en god bostad skulle vara en rättighet för alla hade också inflytande. SOU-rapporter och Norrköpings stadsfullmäktiges handlingar har studerats utifrån en maktteoretisk ansats utifrån frågeställningar om idéerna bakom miljonprogrammet och Navestad samt vilka maktfaktorer och politiska mål som fanns och hur dessa utövade sin makt. De främsta maktfaktorer som går att urskilja i sammanhanget är stat, kommun och expertis. Staten hade främst ekonomisk makt att påverka kommunens planering och där med Navestads utformning. Genom att tillhandahålla ekonomiskt stöd för byggande förbundna med krav på storskalighet, industrialisering och bostadsstandard sattestaten ramar som kommunen m.fl. var tvungna att handla inom. Kommunens makt över Navestads utformning var, som ytterst ansvarig för områdets planer, stor. Också som ägare av det allmännyttiga bostadsföretaget bakom Navestad kunde kommunen utöva styrning. Genom att de rådande idealen satte stor tilltro till vetenskap fick experter en stor påverkan. Vetenskapen sågs som något objektivt och det ansågs att genom att förlita sig på denna skulle inte stadsplaneringen påverkas av tillfälliga politiska värderingar. Dock var miljonprogrammet i allra högsta grad politiskt