Särskilt begåvade elevers upplevelser av skolan : En kvalitativ studie i finlandssvensk kontext

Enligt styrdokumenten har alla elever i Finland rätt att bemötas utifrån sina individuella förutsättningar och varje elev har rätt att få tillräckligt stöd för lärande och skolgång genast när behov uppstår. Trots detta har särskilt begåvade elever länge varit en åsidosatt elevgrupp, och deras behov förbises ofta. Syftet med denna avhandling är att undersöka vilka upplevelser finlandssvenska särskilt begåvade elever har av sin skolgång, med fokus på elevernas upplevelser av a) sig själva, b) bemötande och c) stöd. Avhandlingen har en narrativ ansats och datainsamlingen gjordes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Informanterna är åtta finlandssvenska särskilt begåvade elever i åldrarna 10–14 år. Intervjuerna transkriberades och en narrativ analys av datamaterialet resulterade i fem narrativ. Därefter analyserades narrativen med hjälp av metoden delperspektiv med fokus på innehåll, och denna analys utmynnade i fyra kategorier som beskriver de särskilt begåvade elevernas upplevelser av skolan: annorlundaskap och missförstånd, understimulering och frustration, samhörighet och erkännande samt välvillighet och stöd. Resultatet visar att de särskilt begåvade eleverna trivs i skolan. De har bra kamratrelationer, blir i huvudsak bra bemötta av lärare och erbjuds stöd för sitt lärande. Att bli erbjuden stöd och att ha bra vänner lyfts fram som viktiga faktorer för skoltrivseln. Den största svårigheten som de särskilt begåvade eleverna upplever i skolan är brist på utmaningar i undervisningen, vilket leder till understimulering. Eleverna upplever ofta undervisningen som långtråkig och ointressant. Utöver detta lyfter eleverna fram upplevelser av att vara annorlunda, vilket kan skapa missförstånd bland både elever och lärare och göra samarbete med andra elever utmanande. Stödets inverkan på elevernas skoltrivsel påvisar att skolan har en väsentlig roll i att stödja särskilt begåvade elever, och att en tidig identifiering är viktig för att eleverna ska utveckla en positiv syn på skola och lärande. Vidare indikerar resultatet att även om särskilt begåvade elever trivs i skolan, finns det brister i hur skolorna tillgodoser elevernas behov. Skolor och undervisningspersonal behöver därför erhålla mer kunskaper och resurser för att kunna erbjuda en god undervisning och adekvat stöd även åt särskilt begåvade elever