Upplevelsen av gymnasievalet, elever i grundskolan ser tillbaka på sitt gymnasieval

Syftet med examensarbetet var att ta reda på hur elever i årskurs nio upplevde sitt val till gymnasiet. Med detta avsågs de uppfattningar som ungdomarna i årskurs nio hade om sitt genomförda gymnasieval i ett backspegelperspektiv. Undersökningen gjordes ur ett elevperspektiv där avsikten primärt inte var att undersöka vad eleverna hade valt för program till gymnasiet eller varför de valt detsamma. Uppsatsen bygger på åtta kvalitativa intervjuer med elever från två skolor, en på landsbygd och en i centralort. Bland de mönster som framkom i undersökningens resultat var att eleverna var nöjda med sitt val till gymnasiet. De upplevde heller inte att de ångrar sitt nyligen genomförda val men att det var en otroligt svår process att ta sig igenom. Eleverna upplevde den information de fått av studie- och yrkesvägledaren första gången som mycket innehållsrik och nyttig, men också som tung och mastig, vilket gjorde att en del av dem hade svårt att ta den till sig. Alla elever uppgav att de valt eller valt bort valalternativ på grund av att de tagit hänsyn till sin egen förmåga. Genom att studera elevernas upplevelser av valet till gymnasiet har författarna fått uppfattningen av att eleverna givit utryck för att de inte vet mycket om andra valalternativ än de som de själva valt men att det finns en önskan om att få veta mer. En slutsats som görs i uppsatsen är att den bristfälliga kunskapen kan bero dels på den information som givits, dels på att eleverna selekterar information men också på att eleverna tidigt i valprocessen tvingades att välja ut ett fåtal alternativ. De teoretiska perspektiv som behandlas i uppsatsen är Holland, Super och Gottfredsons karriärteorier samt Lewin och Festingers personlighetsteorier