Musikundervisning i grundskolan - om eleverna själva får välja

Studien undersöker elevers syn och förväntningar på musikundervisning och hur dessa förhåller sig till kursplanen i ämnet. Historiskt har det visat sig ge negativ inverkan på arbetsmiljö och måluppfyllelse när avståndet mellan dessa olika förhållningssätt blir för stort. Undersökningen är baserad på kvalitativa intervjuer med sex stycken elever i årskurs fyra till sex, och därtill en jämförelse med vad som står att finna i Skolverkets styrdokument för musikundervisning i grundskolan. Studien söker även efter möjliga orsaker och förklaringar till elevernas tankar och önskemål i ämnet. Iden till arbetet bottnar i en osäkerhet kring min egen undervisning kombinerat med en intention om ökad didaktisk förståelse och utveckling i ämnet. Jag har dessutom varit intresserad av att ta reda på vilket utrymme och vilka möjligheter man har som lärare att utforma undervisningen efter elevernas önskemål. Tidigare forskning har visat att kursplaner och undervisning bör utformas följsamt gentemot samhällets förändringar för att skapa så goda förutsättningar som möjligt för lärare och elever att samverka i. Resultatet av studien visar att eleverna har många förslag, tankar och synpunkter på musikundervisning. Sammantaget önskar de sig en mer disponibel och kreativ miljö där de kan interagera, upptäcka och experimentera inom ämnet på såväl lektions- som uppgiftsnivå. Elevernas berättelser eller beskrivningar liknar eller påminner inte nämnvärt om varandras. Sannolikt utgår de således från sina egna musikupplevelser och erfarenheter när de resonerar kring ämnet, vilket gör att deras tankar och behov skiljer sig åt beroende på vilka intressen eller mål de har, samt var de befinner sig i sin utveckling. Jag konstaterar att elevernas tankar och idéer om musikundervisning är förenliga med den nuvarande kursplanen eftersom elevernas inflytande, påverkan och demokratiska rättigheter framstår som betydelsefulla delar av styrdokumenten. Skolverket anger att eleverna genom undervisningen ska få möjlighet att utveckla sin kreativitet, vilket i förlängningen ska främja en entreprenörsanda. Att få lov att påverka och samverka genom att tillföra undervisningen egna idéer överensstämmer väl med sådana ambitioner. En olikhet som framträder i studien är att eleverna, till skillnad från Skolverket och styrdokumentens kunskapskrav, inte verkar vara intresserade av att summera, jämföra eller gradera sina kunskaper. Det verkar således troligt att det existerar ett avstånd mellan skol- och ungdomskultur när det handlar om värdering och betygsättning i ämnet. Sökord: förväntningar, jämförelse, styrdokument, musikundervisning