Miljöns betydelse för barns lek och lärande: utformning ur ett makt- och demokratiperspektiv

Denna studies syfte är att undersöka förskolans pedagogiska inomhusmiljö och dess betydelse för barns lek och lärande samt att analysera miljön och dess utformning utifrån ett makt- och demokratiperspektiv. Studien har genomförts på en förskola som ligger i ett mindre samhälle i södra Skåne. Den har baserats på empiri hämtat genom filmade observationer av barnen och miljön, och intervjuer med de tre pedagoger som arbetar på avdelningen.Den lek och det lärande som har blivit synlig i observationerna och intervjuerna har analyserats genom Lev Vygotskijs sociokulturella perspektiv och att allt lärande sker i gemenskap med andra i sociala sammanhang. De begrepp som används med utgångspunkt i Vygotskijs teorier är fantasi och kreativitet samt begreppen redskap och medierande. Förutom Vygotskij har även analysen av miljöns utformning gjorts utifrån ett maktperspektiv med utgångspunkt i Michel Foucaults maktteorier. Dessa teorier berör inrutning av verksamheten gällande tid och rum, samt styrningsformen indirekt och opersonlig styrning. Empirin har även analyserats utifrån Arnérs demokratiperspektiv och de två begreppen delaktighet och inflytande.Resultaten i denna studie visar att pedagogerna följer barnens intressen och behov i utformningen av förskolans miljö. Barnen ges möjlighet till delaktighet och inflytande vilket bidrar till att de enligt pedagogernas upplevelse känner särskild glädje att leka med det som de själva har varit med och skapat. Förskolan faller även i flera aspekter in under normen av hur en svensk förskolemiljö ser ut, medan den gällande rummets utformning går utanför normen, enligt Nordin-Hultmans (2004) studie som undersöker flera förskolemiljöers utformning. Resultaten visar även att barnen är fantasifulla och kreativa, och att denna fantasi och kreativitet grundar sig i deras tidigare erfarenheter