Elevers rastaktiviteter. En jämförelse av elevers fysiska aktivitet på två grundskolor med olika geografiska förutsättningar

Hälsa och fysisk aktivitet är ett omdiskuterat ämne i dagens samhälle. Den tekniska utvecklingen har lett till att människor är mer stillasittande än någonsin. Under vår utbildning i idrottsvetenskap väcktes nyfikenheten kring barn och ungas rörelse och det är bakgrunden till vårt val av ämne. Syftet med studien är att jämföra elevers rastaktiviteter på två skolor med olika geografiska förutsättningar för att diskutera vad som påverkar elever till deras valda aktiviteter. De frågor vi ämnar besvara är ”Hur arbetar ledning och personal för att främja rörelse på rasterna?” och ”Vilka aktiviteter ägnar sig eleverna åt på rasterna?”I studien används genusteori och Bronfenbrenners ekologiska systemteori för att analysera studiens resultat. Empirin har samlats in via kvalitativa observationer och intervjuer på två grundskolor varav en stadsskola och en landsbygdsskola. Tre intervjuer och sex observationer gjordes på respektive skola. Analysen har gjorts utifrån studiens resultat.Resultatet visar att det finns både likheter och skillnader på elevernas rastaktivitet mellan de undersökta skolorna. Likt övriga samhället så ser vi skillnad på flickor och pojkars beteende och uppförande i olika situationer, exempelvis på fotbollsplanen. Det var tydligt på båda skolor. Vi noterade även uppenbara skillnader i rådande skolkultur och miljö på skolorna vilket resulterade i att vi såg skillnader i barnens val av aktiviteter. Stadsskolans skolgård var mindre än landsbygdsskolans och hade färre grönområden. Stadsskolan hade även en mer genomtänkt idé för aktiviteter inomhus vilket resulterade i mer sysselsättning där.Slutsatsen är att planerade rastaktiviteter är en viktig del i arbetet för att öka elevernas aktivitetsnivå under rasterna. Många elever är stillasittande då det inte finns en tillräcklig bredd i rastaktiviteterna på skolgårdarna som passar alla. Det krävs därför bra planering och struktur från ledningen för att motivera dessa elever. Vår studie visade på att landsbygdsskolan hade en större gemenskap och lekte mer på rasterna till skillnad från stadsskolan som inte lekte på samma sätt. Det tror vi bland annat berodde på att stadsskolans miljö uppmuntrade till skärmaktiviteter medan landsbygdsskolan förbjödskärmar under skoltid. En viktig process är att analysera skolans inomhus- och utomhusmiljöer för att kunna utveckla elevernas rastaktiviteter