Miljonprogrammet – ett lyckande eller ett misslyckande? En kvalitativ studie om miljonprogrammet framväxt och den negativa bilden

Syftet med denna studie är att undersöka hur förvandlingen kring synen påmiljonprogramsområdena gått till. Miljonprogrammet som till en början sågs som en modern satsning som skulle lösa de akuta problemen på den svenska bostadsmarknaden men som under årens gång övergått till något negativt där det talas om stigmatiserade utanförskaps områden som domineras av sociala problem. Kritiken mot områdena visar att boende i dessa områden ofta beskylls för de problemen som finns, kopplat till etniska och sociala faktorer. Studien undersöker huruvida den kritik som lyfts kring miljonprogrammet, dess områden och boende stämmer överens med verkligheten. Med hjälp av olika teorier som, stigmatisering, gentrifiering och begreppet segregation undersöka de bakomliggande faktorerna till att boende i miljonprogramsområdena beskylls för de problem som finns samt för att undersöka om denna bild stämmer överens med verkligheten.The purpose of this qualitative study is to investigate how the view of the million programareas changed from positive to negative. The million program, which at first was seen as amodern investment that would solve the problems that existed in the Swedish housing market, but through the years turned into something negative where areas are spoken of as problematic. Criticism of the areas shows that residents in these areas are often blamed for the problems that exist, linked to ethnic and social factors. The purpose of this studiy is to examine whether the criticism raised about the millionprogram and its areas is in line with reality. Using, Ervin Goffmans theory of stigmatization, Ruth Glasss definition of gentrification and the notion segregation, examine the underlying factors of people living in the million programareas that are often blamed for the problems that exist and to examine if this is a true and fair picture or not