Flexible parking requirements : An effective tool to enhance sustainable mobility?

Parkeringstal med miniminivåer har funnits i Sverige sedan 1960-talet då bilen blev ett alltmer dominerande inslag i svenska städer och samhällen. Med hjälp av parkeringstalen kan kommuner ställa krav på att byggherrar ska tillhandahålla tillräckligt många parkeringsplatser i samband med nybyggnation. På senare år har dock traditionella miniminormer för bilparkering kritiserats för att försvåra och fördyra bostadsbyggande, samt för att ta alltför mycket mark i anspråk. Mot bakgrund av detta har kommuner börjat tillämpa flexibla parkeringstal, vilket innebär att en sänkning av parkeringstalet är möjlig om byggherren erbjuder så kallade mobilitetstjänster som utgör ett bra alternativ till privatbil. Flexibla parkeringstal lyfts ofta fram som ett sätt att främja hållbart resande men kunskapen kring de faktiska effekterna är begränsad. Syftet med detta arbete var därför att utifrån ett specifikt projekt analysera hur flexibla parkeringstal i flerbostadshus kan bidra till att främja hållbart resande. Projektet som analyserades var ett flerbostadshus i Göteborg med 63 lägenheter på adresserna Majstångsgatan, Ostindiegatan och Kennedygatan (kallat Majstångsgatan). Projektet utvärderades genom en enkät och fem semi-strukturerade telefonintervjuer. Tidsgeografisk teori samt teorin om planerat beteende gav vägledning vid utformningen av frågorna samt tolkningen av resultaten. Resultaten visar att antalet cyklar som ägs av respondenterna har ökat samtidigt som bilinnehavet har minskat, men det är svårt att säga vad detta beror på och det går inte att urskilja några tydliga förändringar i resvanor bland respondenterna. Byte av arbetsplats tycks vara en situation då många respondenter omprövar sina resvanor, men flytten till Majstångsgatan verkar inte ha utgjort en sådan situation för respondenterna. Detta kan bero på att de flyttat en kort sträcka och inte upplevt flytten till Majstångsgatan som en särskilt stor förändring. En viktig slutsats är att respondenterna främst använder bil vid fritids- och semesterresor och att det är vid dessa resor som intervjupersonerna inte upplever att det finns några attraktiva alternativ till privatbil. För att minska bilinnehavet bland hyresgästerna bör mobilitetstjänster som utgör ett attraktivt alternativ till privatbil även vid fritids- och semesterresor utvecklas.Minimum parking requirements have existed in Sweden since the 1960s when the car became an increasingly dominant feature in Swedish cities. Minimum parking requirements make it possible for municipalities to demand that builders provide sufficient parking spaces in new house constructions. In recent years, however, traditional minimum requirements have been criticized for making it difficult and expensive to provide housing, and for using too much land. In light of this, municipalities have started to develop flexible parking requirements, which means that a reduction of the number is possible if the property owner offers so-called mobility services which represent good alternatives to private cars instead. Flexible parking requirements are often described as a way of promoting sustainable mobility, but the knowledge about the actual effects is limited. The purpose of this study was therefore to analyse, on the basis of a study of a specific project, how flexible parking requirements in a new house construction can contribute to sustainable mobility. The project that was analysed was a building in Gothenburg with 63 apartments at Majstångsgatan, Ostindiegatan and Kennedygatan (called Majstångsgatan). The project was evaluated through a survey and five telephone interviews. Time geographic theory as well as the theory of planned behavior provided guidance in designing the questions and interpreting the results. The results show that the number of bicycles owned by the respondents has increased and that the car ownership has decreased after moving to Majtsångsgatan, but it is difficult to say what this is due to and it is not possible to distinguish any clear changes in travel habits among the respondents. Change of workplace seems to be a situation when many respondents are revaluating and changing their travel habits, but moving to Majstångsgatan does not appear to have constituted such a situation for the respondents. This may be because they moved a short distance and did not experience moving to Majstångsgatan as a particularly big change. One important conclusion is that the respondents mainly use their cars for leisure trips and that it is during these trips that the interviewees do not feel that there are any attractive alternatives to private cars. In order to reduce the car ownership among the tenants, mobility services that constitute an attractive alternative to the private car also for leisure trips should be provided