Språkbadslärares syn på läromaterial i svenskt språkbad i Finland – En tvådelad studie

Syftet med denna pro gradu avhandling är att kartlägga språkbadslärares syn av det tillgängliga materialet för svenskt språkbad i Finland. I denna pro gradu avhandling tar vi reda på om språkbadslärare i svenskt språkbad i Finland har tillräckligt med läromedel som är lämpligt för språkbad och att hur mycket och vilken typ av läromedel de producerar själv. Studien är tvådelad och den första delen av studien genomfördes med hjälp av ett anonymt elektroniskt frågeformulär i januari 2019. Formuläret skickades till språkbadslärare vid flera olika grundskolor i Finland. Den andra delen av studien består av sju forskningsintervjuer. Fyra av intervjuade har arbetat som språkbadslärare i mer än 10 år och de återstående tre har arbetat som språkbadslärare under fyra år. De mest centrala frågorna i denna pro gradu avhandling är lärarnas syn på läromaterialet som används i språkbad och de eventuella brister på läromaterialet. Dessutom studeras lärarnas åsikter om arbetserfarenhetens inverkan på undervisningen och på tillverkning av eget läromaterial samt hur läromaterial för språkbad kan möjligen utvecklas i framtiden. Resultaten från denna pro gradu avhandling visar en nästan enhällig bild av språkbadslärares syn: det finns brist på läromaterial som är lämpliga för språkbad, särskilt när det gäller läsämnen. Det finns brister i både tryckta och digitala läromaterial. Många av de svenska texter som används i svenskt språkbad i Finland är språkligt för utmanande för flera språkbadselever. Lärarna som svarade på undersökningen vill i framtiden ha mer färdigt läromedel som är lämpligt för språkbad, liksom en gemensam, offentlig materialbank. På grund av resultaten från denna pro gradu avhandling har vi skapat en plattform för en gemensam digital materialbank. Denna plattform kommer att vara ett öppet redskap för alla språkbadslärare att använda.Pro gradu-tutkielmamme tarkoitus on kartoittaa Suomessa työskentelevien ruotsin kielen kielikylvyn opettajien näkemyksiä heidän käytössään olevasta oppimateriaalista. Selvitämme tutkielmassamme, onko kielikylpyopettajilla käytössään tarpeeksi kielikylpyyn soveltuvaa oppimateriaalia ja kuinka paljon sekä millaista oppimateriaalia he valmistavat itse. Tutkimus on kaksiosainen ja tutkimuksen ensimmäinen osa suoritettiin anonyymin sähköisen kyselylomakkeen avulla tammikuussa 2019. Lomake lähetettiin useiden eri ala-asteiden kielikylpyopettajille eri puolille Suomea. Tutkimuksen toinen osa taas koostuu seitsemästä tutkimushaastattelusta. Neljä haastateltavaa ovat toimineet yli 10 vuotta kielikylpyopettajina ja loput kolme ovat työskennelleet alle neljä vuotta kielikylpyopettajina. Keskeisinä asioina selvitämme tutkimuksessamme opettajien näkemyksiä kielikylvyssä käytettävästä materiaalista sekä niiden mahdollisista puutteista. Lisäksi tutkimme opettajien näkemyksiä työkokemuksen vaikutuksesta opetukseen ja oman oppimateriaalin suunnitteluun sekä miten kielikylpyyn soveltuvaa oppimateriaalia voisi kehittää tulevaisuudessa. Tutkielmamme tuloksista ilmenee kielikylpyopettajien lähes yksimielinen näkemys: kielikylvyssä on pulaa oppilaille soveltuvista oppimateriaaleista etenkin lukuaineiden osalta. Puutteita on sekä painetuissa että digitaalisissa oppimateriaaleissa. Monet kielikylvyssä käytettävät ruotsinkieliset tekstit ovat kielellisesti liian haastavia useille kielikylpyoppilaille. Kyselyyn vastanneet opettajat toivovatkin tulevaisuudessa lisää kielikylpyyn soveltuvaa valmista oppimateriaalia sekä yhteistä, julkista materiaalipankkia. Tutkielmamme tulosten pohjalta olemme luoneet alustan yhteiselle digitaaliselle materiaalipankille. Tämä alusta tulee olemaan kaikille opettajille avoin apuväline opetuksen suunnitteluun