Den goda modern : En kvalitativ studie om samverkan mellan förskollärare och vårdnadshavare ur ett jämställdhetsperspektiv

Syftet med uppsatsen är att bidra med mer kunskap och en djupare förståelse för hur förskollärare och vårdnadshavare uppfattar sin samverkan utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Upprinnelsen till ämnet är att det finns stora brister i den aktuella kunskapsmassan. Syftet och frågeställningarna har undersökts genom kvalitativa intervjuer, bestående av fyra förskollärare och tre vårdnadshavare. Det empiriska materialet har transkriberats och analyserats med hjälp av en fenomenografisk metodansats. Ett teoretiskt begrepp i studien är ett normkritiskt perspektiv. De huvudsakliga resultaten är att alla förskollärare ser genus och jämställdhet som viktiga frågor men att det inte är något som genomsyrar kontakten med vårdnadshavarna utan endast barnen. Vårdnadshavarna uppfattar att bemötandet skiljer sig beroende på deras könstillhörighet, exempelvis genom att mammor förväntas ta ett större ansvar kring praktiska saker rörande barnet och att personalen är mjukare mot papporna. Vårdnadshavarnas uppdelning av formella och informella möten skiljer sig då mammorna oftare lämnar och hämtar barnen medan det är mer jämställt på formella möten som föräldramöten. Resultatet visar också att förskollärarna gärna ser fler män bland sina kollegor medan vårdnadshavarna har mer dubbeltydiga känslor. Vårdnadshavarna uttrycker också många fördelar med en mindre könssegregerad arbetsplats, men det lyfts både att kvinnor har en naturligare trygghet än män och att det finns en rädsla för pedofili. Min slutsats är att om förskollärare reflekterar mer kring jämställdhet och att det ska gälla alla kan det synliggöra samhällsstrukturer som styr hur vi ska vara som kvinna/mamma respektive man/pappa. Därigenom kan invanda föreställningar och förväntningar ifrågasättas och ett gemensamt förändringsarbete kan ske