The dialectal obstacle : A case study of dialectal language use in upper secondary school

Syftet med detta arbete är att undersöka hur elever och svensklärare på en gymnasieskola i Värmland reflekterar över skriftbruk av dialektalt betingade former och drag. I detta arbete undersöks vidare vilken attityd som eleverna har gentemot sin egen dialekt och i vilken utsträckning som dialekten realiseras i elevernas skriftbruk. Undersökningen utgår från frågeställningarna om vilka attityder som eleverna har till den egna dialekten, hur gymnasielärare i svenska reflekterar över dialektalt skriftbruk samt i vilken utsträckning som dialektala former och drag förekommer i elevernas skriftbruk. Denna undersökning är konstruerad som en kvalitativt inriktad fallstudie med semistrukturerade intervjuer och ett förestavningstest, även kallat diktamen, som metoder för datainsamlingen. Antalet deltagare har avgränsats till fyra elever och en gymnasielärare, där detta urval gjorts genom ett målinriktat bekvämlighetsurval med intersubjektivitet. Undersökningen visar att de fyra eleverna har en positiv attityd till den egna dialekten samtidigt som förekomst av dialekt menas ge upphov till språkliga svårigheter i mötet med skolspråket i olika skolämnen. Vidare visar undersökningen att gymnasielärare menar att det är viktigt att rätta språket i elevtexter, men att det samtidigt är viktigt att eleverna får en bred språklig repertoar. I likhet med flera tidigare studier visar denna undersökning att det i elevernas skriftbruk förekommer flertalet dialektalt betingade former och drag som pekas ut som vanligt förekommande i det geografiska område som eleverna härrör från. Undersökningen visar även att gymnasieelever tenderar att vara dialektalt flerspråkiga, men att detta inte alltid stöttar eleverna i skolarbetet, utan där förekomst av dialekt stundvis även uppträder som en språklig barriär, i termer av ett dialektalt hinder.The aim of this study is to investigate how students and Swedish teachers at an upper secondary school in Värmland reflects on the use of dialectally conditioned forms and traits in writing. Furthermore, this study examines what attitudes the students have to their own dialect and to what extent the dialect is realized in the students writing. The study is based on the questions what attitudes the students have to their own dialect, how upper secondary school teachers in Swedish reflects on dialectal writing and to what extent dialectal forms and traits occur in the students writing. The study employs a qualitative approach and is constructed as a case study with semi-structured interviews and a pre-spelling test, also called dictation, as methods for the collection of data. The number of participants are limited to four students and one upper secondary school teacher, whom has been selected through a targeted and convince method for selection with intersubjectivity. The study shows that the four students tend to have a positive attitude towards their own dialect, while the presence of dialect is said to give rise to linguistic difficulties in the meeting with the language in the different subjects in school. Furthermore, the study shows that Swedish teachers believes that it is important to correct the language in the students texts, and that it is important that the students also receives knowledge in order to establish a wide linguistic repertoire. The results of this study are consistent with the conclusions drawn in several previous studies, that there is to be found several dialectal contingent forms and traits that are identified as common in the geographical area in which the students originate. The study also shows that students in upper secondary school tend to be dialectally multilingual, but that this does not always supports the students in their school work, and that the occurrence of dialect sometimes also acts as language barrier, in terms of an dialectal obstacle