The impact of insulation materials on LCA and LCC in prefabricated houses

Syfte: Syftet var att undersöka huruvida olika isoleringsmaterial inom byggsektorn påverkar CO2-utsläppen, kostnaden och köldbryggor i småhus. Detta utfördes för att belysa vilka effekter det medföra kortsiktigt och långsiktigt för både byggföretagen samt för klimatet. Metod: Metoderna som användes var litteraturstudie, dokumentanalys och fallstudie. Resultat: Resultaten från empirin visade att isoleringsmaterialet fick relativt stora konsekvenser för de totala energiförlusterna. Detta genom att köldbryggorna och U-värdenas storlek förändras medan areor och längderna på köldbryggorna är konstanta. Skillnaderna blir tydligare ju större area huset har (inklusive antal våningar) och det ger i de flesta fall även upphov till längre köldbryggor. Resultatet visade att cellulosa hade det bästa LCC-värdet medan aerogel hade det sämsta LCC-värde, aerogel var cirka 790% värre än cellulosa. Aerogel hade lägst koldioxidutsläpp vid utsläpp från el som bedriver huset medans mineralull, cellplast, cellulosa släpper ut cirka 10% mer än aerogel. Vid isoleringsmaterialproduktion släpper aerogel mest koldioxid och cellulosan absorberar koldioxid. Konsekvenser: Isoleringsmaterialet har en stor inverkan på energiförlusterna i småhus. Det främsta skälet till att välja ett bättre isoleringsmaterial är på grund av värmekonduktivitet, då det får miljömässiga och ekonomiska konsekvenser. Lägre energiförbrukning är positivt för miljön. Begränsningar: På grund av examensarbetets omfattning begränsades undersökningen till småhus som är stationerade i Sverige. Det medförde att studien anpassades efter krav som återfinns I BBR (Boverkets Byggregler). Beräkningarna och värden för köldbryggorna är endast utförda teoretiskt, d. v. s ingen uppföljning sker eftersom tiden och resurserna inte är tillräckliga. Nyckelord: Aerogel, cellplast, cellulosa, energiförluster, energitransmission, hållbart byggande isoleringsmaterial, långsiktigt byggande, köldbryggor, mineralull, polyuretan,Purpose: The purpose was to analyze to which degree different insulation materials affected the, CO2-emissions, cost and thermal bridges in houses. This was due to the fact that we wanted to highlight the effects it brought in the long and short run for both the building companies but also for the environment. Method: The methods used was literature studies, document analysis and case study. Findings: The results from the empiricism showed that the insulations material had relatively large consequences for the total energy losses. This due to the thermal bridges and the U-values size change while the areas and the lengths of the thermal bridges remain constant. The differences become more distinct with larger areas on the houses (including the amount of building floors) and usually result in longer thermal bridges. The results of the empirical study showed that cellulose had the best LCC value while aerogel had the worst LCC value, aerogel was about 790% worse than cellulose. Aerogel had the best carbon dioxide emissions when emitted from electricity while mineral wool, cellular plastic, cellulose emitted about 10% more than aerogel. In insulating material production, aerogel releases most carbon dioxide and the cellulose absorb carbon dioxide. Implications: The insulation material does have a large impact on the energy transmission in houses. There is more than one reason to choose a better insulation material, mainly because of environmental and economic reasons. Less energy consumption is positive for the environment. Limitations: Due to the extent of the examination project this study was limited to houses stationed in Sweden. It resulted in the study being costumed to fit the requirements in Boverket national board of housing, building and planning. The calculations and the values of the thermal bridges are only calculated in theory. Keywords: Aerogel, cellulose, energy loss, insulation material, mineral wool, polyurethane, polystyrene, sustainable building, thermal bridges