Vilka faktorer har ett samband med ungdomars syn på åtgärder mot klimatförändringen? : En kvantitativ enkätstudie

Klimatförändringen är en global kris som är alarmerande för alla världens nationer, oberoende av geografiskt läge. Inhemsk forskning visar att unga i Finland oroar sig mycket för klimatkrisen, men det är oklart om oron resulterar i individuella åtgärder eller förändrade tankesätt kring den pågående klimatkrisen. Syftet med denna avhandling är att undersöka hurdan syn gymnasiestuderande har på klimatförändringen och vilket samband olika faktorer har med deras syn på åtgärder mot klimatförändringen. Avhandlingens forskningsfrågor är: 1. Hurdan syn har gymnasiestuderande på klimatförändringen? 2. Vilka samband har faktorer i undervisningen i grundskolan med gymnasiestuderandes syn på åtgärder mot klimatförändringen? 3. Vilka samband har faktorer utanför undervisningen i grundskolan med gymnasiestuderandes syn på åtgärder mot klimatförändringen? Avhandlingen har en kvantitativ forskningsansats. Som datainsamlingsmetod användes webbenkät och i undersökningen som genomfördes våren 2020 deltog 98 gymnasiestuderande från Österbotten, Egentliga Finland och Nyland. Data analyserades i programmet SPSS och för att besvara avhandlingens forskningsfrågor användes korrelationsanalys (Pearson’s correlation). Resultaten från datainsamlingen och analysen visar att ungdomars syn på klimatförändringen kännetecknas av mycket oro om klimatförändringen samt dess konsekvenser. Nästan alla gymnasiestuderande (88,7%-93,9%) håller med om att klimatförändringen orsakas av människan och att klimatförändringen kan bromsas upp genom att sluta använda fossila bränslen. Men samtidigt har en stor del av ungdomarna hopp för att vi i Finland har förmågan att anpassa oss till konsekvenserna av klimatförändringen. Utgående från resultaten av min undersökning och tidigare forskning verkar det som att ungdomar ofta upplever ett avstånd till klimatvänligt beteende som hindrar en från att vidta åtgärder. En stor del av ungdomar väljer att ta små individuella åtgärder (ex. strävar 82,6% av gymnasiestuderande efter att kasta bort så lite mat som möjligt), men då åtgärderna möjligtvis har en negativ påverkan på individens vardag är det färre ungdomar som väljer att ta den (exempelvis väljer endast 25,5% av gymnasiestuderande att i vardagen avstå från motordrivna fordon som går på fossila bränslen). Då det kommer till undervisning av klimatförändringen är det viktigt att den känns personligt relevant och engagerar deltagarna. Mina resultat visar att då undervisningen om klimatförändringen gett viktig kunskap och den har varit intressant, har det ett starkt positivt samband med gymnasiestuderandes syn på klimatförändringen. Då skolverksamheten betonat att elever är skyldiga till att delta i att göra skolans ekologiska fotavtryck mindre har det ett negativt samband med synen på klimatförändringen. En orsak till detta kan vara att den skyldighet som skolan betonar inte känns personligt relevant för eleverna. Att engagera eleverna till att agera hållbart är viktigt, men detta behöver ske mera på elevers villkor. Utanför undervisningen är det familj och vänner som har starkaste sambanden med ungdomars syn på klimatförändringen. Då familjen strävar efter att ta hand om naturen, tror på antropologisk klimatförändring och har tillbringat tid i naturen under uppväxten har det ett starkt positivt samband med ungdomars syn på klimatförändringen. Lika väl har det ett starkt positivt samband med ungdomars syn på klimatförändringen då klimatförändringen ofta diskuteras bland vänner, att vänner stöder klimatvänligt beteende och att man tillbringat tid i naturen med sina vänner under uppväxten