När olyckan är framme – en fallstudie om Strålsäkerhetscentralens roll i Finlands krisberedskap inför en strålrisksituation

Ett av de återkommande orosmomenten i den allmänna samhällsdiskursen är strålsäkerhet och samhällets beredskap inför en omfattande strålrisksituation. Ämnet aktualiseras ofta som följd av en allvarlig incident eller annan påtryckande hotbild som ger upphov till att strålning och kärnfysik plötsligt orsakar stor oro i folkets djupa led. För att hantera detta hot behövs ett funktionerande och effektivt krishanteringssystem specifikt för strålrisksituationer, men hur fungerar detta i Finland? Detta har denna avhandling försökt svara på. Magisteravhandlingens syfte är att kartlägga och analysera rådande förhållanden i det finska samhällets krisberedskap vid en strålrisksituation, vilket i praktiken uppnås genom att granska Strålsäkerhetscentralens och beredskapsgruppen SNRs roll i den nationella krisberedskapen samt genom att kartlägga behoven hos organisationens centrala intressenter. Detta syfte har uppfyllts genom att besvara tre forskningsfrågor som fördjupat kunskapen om relationen emellan teori och empiri då det gäller Finlands beredskapsplanering inför en strålrisksituation och intressenternas farhågor och behov under en dylik händelse. Avhandlingens teoretiska ram utgick från principerna för interaktiv samhällsstyrning (governance) och behovet av att skapa strukturer som beaktar ökad involvering av intressenter i förvaltningens beslutsfattande för att besvara det moderna samhällets krav på samarbete och legitimitet. Det har kunnat konstateras att dessa krav tar sig form särskilt vid en strålrisksituation, och således kan det anses att denna betoning på nätverksskapande är centralt för att kunna analysera strukturerna inom samhällets krisberedskap. I avhandlingen analyseras fem centrala styrdokument som beskriver de övergripande riktlinjerna för Finlands krisberedskap, de specifika anvisningarna inför en strålrisksituation samt hur dessa principer implementerats i STUKs interna beredskapsdirektiv och strategi. I analysen kunde samtliga teman som härletts från den teoretiska ramen identifieras i materialet och det kunde konstateras att STUK spelar en central roll i den finska förvaltningens förmåga att utföra sina uppgifter under en omfattande strålrisksituation. Därtill analyseras fem temaintervjuer som utförts med informanter från takorganisationer inom branscherna för primärproduktion, livsmedelsindustri, butik och livsmedelshandel, logistik- och transport samt skogsindustri för att kartlägga vilka behov och utmaningar möjligen väcks hos dessa utvalda intressenter under en strålrisksituation