Prehospitalt förlossningsarbete inom ambulansverksamhet : tankar, känslor och erfarenheter bland sjuksköterskor/ambulanssjuksköterskor

Bakgrund: Oplanerade prehospitala förlossningar kan ske i närvaro av ambulanspersonal, vilka är avsevärt mindre utbildade för förlossningar än barnmorskor men tvingas ändå handha samma situation. Detta kan vara en dramatisk och stressande upplevelse både för födande och ambulanspersonal. Syfte: Beskriva sjuksköterskors/ambulanssjuksköterskors upplevelser, tankar och känslor om prehospitala förlossningssituationer i sitt arbete. Metod: En kvalitativ intervjustudie med deskriptiv design. Elva semistrukturerade intervjuer analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Förlossningssituationer beskrevs som verkligt fantastiska, häftiga, spännande, som de roligaste körningarna och som en euforisk glädje att få se ett liv ta sin början, jämfört med alla liv som ambulanspersonal ser slockna. Förlossningskörningarna benämndes som skräckblandad förtjusning, nervöst och läskigt. Dels eftersom dessa var så ovanligt förekommande och ambulanspersonalen upplevde sig underutbildade för situationen, vilket gav känslor av obehag, kompetensbrist och skräck att inte kunna hantera en eventuellt kritisk situation. Dels då körningar involverande barn gav extra kraftigt adrenalinpåslag, skärpa, närvaro och fokus. Ytterligare försvårande faktorer upplevdes vara platsbristen i en ambulans, dålig arbetsställning, underbemanning, utrustnings- och resursbrist, språksvårigheter, kulturskillnader eller sjukt/missbildat/dött/oönskat barn. Bristen på erfarenhet och kunskap var dock det primära och mer förlossningshospitering önskades. Slutsats: Förlossningssituationer väcker mycket starka känslor hos sjuksköterskor/ambulanssjuksköterskor både på ett positivt och negativt sätt. Dessa upplevs som de roligaste, mest spännande och mest glädjebringande körningar samtidigt som stressande, pressande, adrenalinframkallande samt som annorlunda alla andra körningar. Förlossningskörningar sker så sällan att det är svårt att upprätthålla en god kunskapsnivå, varför en ökning av utbildning önskas.Background: Unplanned prehospital births can occur in the presence of ambulance staff, who are considerably less educated for childbirth than midwives but are still forced to handle the same situation, a potentially dramatic and stressful experience for both patient and paramedic. Purpose: Describing paramedics' experiences, thoughts and feelings about prehospital birth situations. Method: A qualitative interview study with descriptive design. Eleven semi-structured interviews analyzed with qualitative content analysis. Results: Childbirth situations were described as amazing, exciting and the euphoric joy seeing a life begin, compared to all lives paramedics see end. Childbirth situations were called a "horrified delight". Partly, because these were so unusual and the paramedics felt under-educated, which gave feelings of discomfort, inadequacy and fear of being unable to handle a potentially critical situation. Partly, because missions involving children gave stronger adrenaline-rushes, sharpness and focus. Further aggravating factors were the compact ambulance, poor working posture, understaffing, equipment- and resource-shortages, language difficulties, cultural differences or sick/malformed/dead/unwanted children. However, the lack of experience and knowledge was the primary one where more practical experiences at the delivery ward was desired. Conclusion: Childbirth situations evoke very strong emotions among nurses/paramedics both in positive and negative ways. These are considered the most enjoyable and exciting missions as well as stressful, pressing, adrenaline-inducing and different from all other missions. Childbirth missions are so unusual that it is difficult to maintain a good level of knowledge, which is why an increase in education is desired