Miljömål i transportplaneringen : Hur miljömål hanteras på nationell, regional och lokal nivå vid planering av infrastruktur

Projektet Stafetten har studerat miljömål på nationell, regional och lokal nivå,deras roll för transportplaneringen, och vad som kan göras för att målen skafå större genomslag. De senaste två omgångarna av nationell transportplanstuderades med hjälp av litteraturstudier och intervjuer. Fallstudier gjordesav regional transportplanering och kommunal samhällsplanering på motsvarande sätt. Detta material har också bearbetats med diskursanalyser. Miljömålensom studerades på nationell nivå är hänsynsmålet miljö i de transportpolitiskamålen med klimat- och miljökvalitetsmål. På regional och lokal nivå varutgångspunkten de mål som beslutats regionalt och lokalt, samt i viss månhur dessa mål förhåller sig till nationella miljömål.Studiens resultat kan användas som underlag av tjänstepersoner somarbetar med transportplanering och miljömålsarbete och av politiker somsätter upp mål för miljöarbete och transportplanering på olika nivåer. Studienvisar att miljömålen lyfts fram mer idag jämfört med tidigare planeringsomgång, och att de har större påverkan på transportplaneringen. Men fortfarande har miljömålen ett begränsat genomslag. Det beror bland annat på attmiljömålen anses otydliga eller stå i konflikt med andra mål, som till exempelregional utveckling eller kommunal bostads-försörjning. Under transportplaneringens gång ses miljömål som ett bland många andra intressen som skavägas samman, och får därmed en mer begränsad betydelse. En annan anledning till miljömålens begränsade inverkan på transportplaneringen är att gamlaobjekt som beslutats i tidigare planer tillåts ligga kvar även om de försvårarmöjligheterna att nå de nuvarande miljömålen. Ett vanligt synsätt är ocksåatt enskilda investeringar i infrastruktur inte anses spela någon större roll förmöjligheten att nå miljömålen.I projektet har vi utgått ifrån analogin med en stafett. Stafettpinnen, somrepresenterar miljömålen, lämnas över från den nationella nivån till regionalnivå och kommunal nivå. Projektresultaten visar dock att man kan ifrågasättaden utgångspunkten, då stafett-analogin förutsätter att pinnen som överlämnasär tydlig, greppbar och ser likadan ut för alla involverade. Detta har visat siginte vara fallet. Resultatet pekar snarare på att en orienteringstävling utankarta skulle kunna vara en bättre analogi för målöverföringen. Vi känner tillkompassriktningen, men vet inte riktigt var målet finns, eller vilken väg vi skata oss till målet och vilka kontroller vi måste passera. Trots detta måste viklara av att ta oss i mål inom en begränsad tid. Det är helt klart en lagtävlingsom kräver samverkan, men det är inte tydligt uttalat vem som ansvarar förde olika delsträckorna.I denna rapport presenteras resultatet från projektet. I rapporten rekommenderas också ett antal åtgärder som skulle kunna bidra till att transportplaneringen tydligare bidrar till att nå miljömålen.För att bidra till en bättre målöverföring behöver regeringen förtydligauppdraget till Trafikverket om vad som krävs för att ta fram beslutsunderlagoch planförslag som tydligt bidrar till att nå målen om klimatomställning och miljöanpassning. Regeringen behöver förtydliga för Trafikverket hur olikamiljömål ska tolkas och prioriteras. På motsvarande sätt behöver politiskaförsamlingar på lokal och regional nivå förtydliga hur deras miljömål skatolkas, uppfyllas och följas upp.Regeringen bör utfärda direktiv om att Trafikverket i större utsträckningän idag ska tillåtas finansiera och aktivt hantera även åtgärder som påverkarefterfrågan på transporter, så kallade steg 1- och steg 2-åtgärder inom sinordinarie verksamhet. Regeringen bör också överväga om det vore lämpligtatt avsätta en del av infrastrukturbudgeten specifikt till sådana åtgärder, samtförstärka budgeten till stadsmiljöavtal.Trafikverket bör i sin planering tydligare ta utgångspunkt i klimatmåletför transportsektorn och aktivt styra investeringar mot åtgärder som bidrartill en omställning av transportsystemet på både kort och lång sikt. Regeringenbör ge Trafikverket i uppdrag att som komplement till dagens basprognoserutveckla målorienterade prognoser, där man utgår från att transportplaneringen styrs mot ett mer transporteffektivt samhälle. Det behövs också engemensam målbild för vad omställningen av transportsystemet innebär rentkonkret i förändrade prioriteringar, så det blir tydligt för relevanta aktörer somär involverade i planeringen av transportsystemet vad som förväntas av dem