Genomströmning och social snedrekrytering inom den högre utbildningen i Finland på 2000-talet

The main focus of this study is to examine if Finnish university-students' family background (measured as the education and SES of their parents) is associated with their 10-year degree completion rate. Class-based analysis examines the association between educational outcomes and students' social background. Selection on the basis of social class on different educational levels still appears in the Finnish educational system, despite a declining trend in the magnitude of this effect. For example, students from socially disadvantaged backgrounds are still underrepresented in universities in Finland. In this study the discussion of retention, dropout and graduation rates at Finnish universities is put in a Bourdieuan perspective. The association between graduation rates and the following variables are analysed: students' social background (educational level and SES of mother and father), gender, age, mother tongue and type of degree when enrolled at university. In addition, the association is analysed on different study programs or faculties. The research questions were analysed using register-based data compiled by Statistics Finland. The data covers all the new students enrolled at universities in Finland in 2002 (N = 21 341). The examined final sample consisted of all of the students who didn't have a university degree when enrolled on a program leading to a Master's degree or equivalent (N = 16 910). Degree completion rate by 2012 was reported for students with different backgrounds. The difference between groups was tested with chi-square and the effect of the background variables on the dependent variable was tested with logistic regression. The results showed that all the background variables were associated with degree completion, although with fairly small effect sizes respectively. For instance; women were more likely than men to graduate within ten years on all faculties, and the offspring from families with more educational capital were more likely to graduate within ten years. However, the association between graduation and educational capital in the family was not statistically significant on all faculties. The results are discussed within the framework of equality and social class in higher education.Huvudfokus i denna avhandling är att granska om utexamineringsgraden för finländska högskolestuderande har ett samband med deras sociala bakgrund, mätt som föräldrarnas utbildningsnivå och SES. Trots en lång tradition av att betona jämlikhet i utbildningspolitiken i Finland visar forskning att individens sociala bakgrund fortfarande sätter sin prägel på vad, var och hur långt man studerar. På högskolenivå talas om en social snedrekrytering - att barn från högre samhällsklasser är överrepresenterade på universitet och högskolor, särskilt på vissa studielinjer. Skillnaderna i olika samhällsklassers deltagande i högre utbildning har minskat under det senaste halvseklet i Finland, men fortfarande kan man se att utbildningsnivå går i arv från föräldrar till barn. Ett annat utbildningspolitiskt tema som väckt mycket diskussion är högskolestuderandes studietid och utexamineringsålder. I denna avhandling granskas huruvida genomströmningen inom tio år på finländska universitet och högskolor under 2000-talet har ett samband med faktorer som de studerandes sociala bakgrund, kön, ålder, modersmål och tidigare erlagda examina. Dessutom undersöks om det finns fakultetsvisa skillnader. Materialet för undersökningen var ett registerdata beställt från Statistikcentralen över samtliga inskrivna högskolestuderande i Finland år 2002 (N = 21 341). Till de slutliga analyserna valdes de förstagångsstuderande som studerade på en studielinje som ledde till högre högskoleexamen (N = 16 910). Studerandenas examensstatus år 2012 granskades för att kunna rapportera vem som tagit examen och resultaten angavs i form av andelen utexaminerade inom tio år. Sambandet mellan variablerna analyserades med chi-square test och de förklarande variablernas effekt på den beroende variabeln med logistisk regression. Resultaten visade att bakgrundsvariablerna kön, ålder, modersmål, examen vid inskription och de studerandenas sociala bakgrund hade ett samband med genomströmningen. Effektstorlekarna på sambanden var emellertid små. Exempelvis tog kvinnor examen inom tio år i större grad än män på samtliga studielinjer. Den sociala bakgrundens effekt på genomströmningen syntes i att ju högre föräldrarnas utbildningsnivå var, desto större sannolikhet att utexamineras. Detta samband var dock inte signifikant på alla studielinjer. Resultaten diskuteras i relation till genomströmning, social selektion och jämlikhet inom den högre utbildningen