Ålands särställning ur ett beskattningsperspektiv

Åland är en av Europas äldsta, rikaste och minsta autonomier. Det finns inte någon allmänt vedertagen defninition av begreppet autonomi och i Europa finns tiotals autonomiarrangemang av olika art. Att Ålands autonomi är garanterad av ett internationellt organ gör landskapet unikt. Ålands särställning medför särreglering på många av skatterättens områden. Särställningen påverkar skatteregleringen både i förhållande till det övriga Finland, EU och internationellt. I Finland har Åland beskattningsrätt inom ramen för sina befogenheter som definieras i Självstyrelselagen för Åland. Landskapet är som en del av Finland medlem i EU, men står utanför EU:s skatteområde. Härav följer det som kallas “det åländska skatteundantaget”. Landskapets skattesystem och goda ekonomi intresserar många utländska aktörer. Avhandlingen beskriver Ålands särställning ur en beskattningssynvinkel på ett rättsdogmatiskt sätt med rättsjämförande inslag. I avhandlingen redogörs för särdragen i skattesystemet på Åland med utgångspunkt i autonomin. Särställningen beskrivs i början av texten som grund för den fortsatta behandlingen. Texten är härefter indelad i kapitel där särdragen i inkomst-, närings- och konsumtionsbeskattningen behandlas skilt. Eftersom inomstatliga autonomier ofta förknippas med privilegier och lågskattearrangemang diskuteras även Ålands befogenheter att bli en lågskatteautonomi i samband med en eventuellt kommande överföring av skattebehörighet till landskapet. Sekundärt identifiers konsekvenserna med vissa åländska skattebestämmelser dels för landskapet och dels för Fastlandsfinland. Läsaren får en helhetsbild av särdragen i det åländska skattesystemet i förhållande till systemet i Fastlandsfinland och i samband med skatteundantaget, och även av fördelningen av lagstiftningsbehörighet i skattefrågor mellan landskapet och riket. Ämnet är aktuellt eftersom ett reformarbete av den åländska autonomin har påbörjats. Ämnet aktualiseras dessutom med jämna mellanrum pga. vissa intressanta tolkningsfrågor i samband med lagstiftningsbehörigheten mellan riket och Åland. Som stöd för avhandlingen har ett mångsidigt urval källor använts. Officialkällor i form av bl.a. lagar, förarbeten, olika betänkanden och utlåtanden samt även anvisningar, meddelanden och rapporter från olika myndigheter är av väsentlig betydelse för att uppnå målen i avhandlingen