Samverkan i och med språket : Systemisk-funktionell analys av språkanvändning i en kommunal gränsaktivitet med nyanlända flyktingar som målgrupp

Abstract This dissertation concerns boundary crossing between three activity systems in a Swedish municipality: a local refugee reception, a Swedish language programme for adult immigrants, and measures for labour market inclusion. In their joint engagement, a boundary activity called The Resource, these systems share a target group consisting of newly arrived refugees at the ages of 20 25. The aim of this study is to explore how boundary crossing between these three systems is constructed by means of language use, and how the newcomers and their language acquisition are constructed in this context of boundary crossing. Moreover, the object of the boundary activity is compared with the original objects of each activity system: integration, language learning andrapid labour market entry. The theoretical framework integrates systemic functional grammar, SFG (Halliday and Matthiessen 2004), with activity theory (Engeström 1999, 2008), completed with the concept of boundary crossing by Wenger (1998). The sources of the study are written documents crossing boundaries, boundary objects, and interviews with boundary crossers, employees representing each of the three activity systems. The findings show that boundary crossing is constructed by lexical means as well as by grammatical means. Efforts are made by the employees to create a way of mentioning the target group that could correspond to the joint engagement in the boundary activity. Simultaneously, the employees mention the newcomers with the traditional terms used in each system (klient, elev,deltagare). When it comes to the grammatical construction of boundary crossing and the target group in written documents, different images emerge. Depending on the genre, the newcomers are constructed as lucky recipients of a chance to enter to the labour market, as matters of administration across boundaries or as active doers successfully engaging in the boundary activity. The participants in the processes often have the function of constructing components of the boundary activity, e.g. the division of labour. Normally, one of the activity systems measures for labour market inclusion is positioned in the foreground. As a frequent participant in the processes and a frequent subject in exchange, this system represents the boundary activity and talks to the newcomers. These conditions are sharpest when it comes to the object of The Resource. The Resource as a boundary activity is clearly oriented to the Swedish employment programme Arbetslinjen . More than rapid labour market entry, some of the boundary crossers emphasize the importance of integration aspects and the empowerment of the target group in awider meaning. Language education and language acquisition become tools in the context of boundary crossing. These tools are taken for granted, and there seems to be no reason to give further details about them.Flyktingintroduktionen i Sverige präglas av den s.k. arbetslinjen, dvs. strävan efter ett snabbt inträde på arbetsmarknaden och egen försörjning för de nyanlända. Den här studien visar att ambitionerna med arbetslinjen kan komma att skymma sikten för annat väsentligt. Detta gäller inte minst individers språkutveckling och kraven på språkliga färdigheter i arbetslivet. Blundar man för komplexiteten i språkfrågan, finns det risk för att arbetslinjen vänds till en nackdel för de nyanlända. Den här fallstudien som mynnar ut i nämnda farhåga granskar Resursen, en kommunal gränsaktivitet i Sverige. Gränsaktiviteten formas genom att tre aktivitetssystem Arbetsmarknadsåtgärder, Flyktingintroduktion och Svenskundervisning för invandrare bildar nätverk för att genom sina respektive uppdrag bistå en grupp unga nyanlända under målgruppens första tid i Sverige. Undersökningen tar fasta på tidigare forskning som poängterar vikten av språkanvändning i (mötet mellan) aktivitetssystem. Genom en lexikogrammatisk analys av språkbruket i Resursen spåras konstruktionen av gränsaktiviteten. Av särskilt intresse är hur bilden av de nyanlända konstrueras och hur målen för respektive aktivitetssystem samsas inom ramen för gränsaktiviteten. Materialet för analysen består av skriftliga dokument som korsar gränserna mellan systemen och av intervjuer med tjänstemän i gränsaktiviteten. Det visar sig att bilden av de nyanlända varierar beroende på typ av text. De nyanlända konstrueras dels som en lyckosam grupp som fått chansen att komma närmare arbetsmarknaden i Sverige, dels som en administrativ angelägenhet för de samverkande tjänstemännen och dels som aktiva görare som formar gränsaktiviteten till en succé. Av de tre aktivitetssystemen konstrueras Arbetsmarknadsåtgärder som den dominerande parten. Dominansen blir särskilt tydlig vid formuleringen av målen för gränsaktiviteten där snabbt inträde på arbetsmarknaden och egen försörjning betonas. Bland de tjänstemän som arbetar närmast målgruppen höjs det dock röster för alternativa mål såsom ett självständigt liv och personlig utveckling för de nyanlända. Diskussionen om språkutveckling blir däremot knapphändig och endimensionell. Det svenska språket tas som ett självklart redskap för arbetslinjen, av detta material att döma för självklart för att problematiseras. I de fall frågan kommer upp tenderar den att begränsas till utveckling av det talade språket. Detta riskerar inte bara uppfyllelsen av de breda målen för språkutbildningen. I slutändan kan det motverka även det primära målet med arbetslinjen. Här har språkutbildningen ett uppdrag: att sprida kunskap om språkutvecklingen, om språkets roll vid delaktighet i olika sammanhang och inte minst om arbetslivets krav på språkliga färdigheter