Klimatförändringarnas inverkan på rennäringen : Sociala, ekonomiska och kulturella effekter

Samerna är ett urfolk som har en lång tradition av renskötsel. Rennäringen är grunden för den samiska kulturen. Den är också bäraren av en lång kulturell tradition och den utgör en stor del av både den samiska identiteten och den samiska näringen. Klimatförändringarna i alpina och subalpina fjällmiljöer sker snabbare än på andra platser på jorden. Dock är förändringar av klimatet inget nytt i jordens historia. Tidigare klimatförändringar har dock skett genom att temperaturen förändrats långsammare än den uppvärmning vi noterar idag. Det innebär att ekosystemen, växterna och djuren har kunnat anpassa sig till det nya klimatet. De relativt snabba klimatförändringarna vi upplever idag i den svenska fjällkedjan, kan göra att flora och fauna kan få det svårare att anpassa sig. Renbetet är, liksom allt annat bete, beroende av väder och vind. Det gäller i synnerhet under vinterhalvåret. En effekt av de senaste decenniernas klimat är att relativt varm luft sveper in över fjällen flera gånger varje vinter. Det gör att snön smälter, helt eller delvis. När den sedan fryser igen bildas det ofta en isskorpa på marken som försvårar och försämrar renbetet, eftersom renarna får svårt att nå lavarna på marken. Rennäringens lönsamhet är fullt jämförbar med lönsamheten från övriga areella näringar, som jordbruk och skogsbruk i fjällkommunerna. Rennäringen är ett levnadssätt och en kulturbärare, mer än enbart ett försörjningssätt. Den kan närmast beskrivas som en livsform.