Demokratifostran på fritidshemmet – en komparativ studie på tre fritidshem med olika pedagogiska inriktningar

I föreliggande studie intervjuas tre pedagoger på tre fritidshem i avsikt att ta del av deras erfarenheter av demokratifostran på fritidshemmet. Inriktningarna vi har valt att studera är Waldorf, Montessori samt allmän skola. Samtliga tre inriktningar har fritidshem anslutna till skolan. I läroplanen för grundskola, förskola och fritidshem från 2019 står det att fritidshemmen ska bedriva en verksamhet där ett av målen är just demokrati och fostran av demokratiska medborgare (Skolverket, 2019, sid. 5). Vår avsikt med denna studie har därför varit att ta reda på hur dessa tre fritidshem med de respektive pedagogiska inriktningarna arbetar med demokratifostran, samt om och i så fall hur dessa tre fritidshem skiljer sig åt sinsemellan i arbetet med att fostra demokratiska medborgare. Vår studie bygger på kvalitativa forskningsintervjuer. Genom dessa har vi velat få svar på om och hur pedagogerna på respektive fritidshem bedriver formell och/eller informell undervisning i demokrati, samt hur fostran av demokratiska medborgare ser ut på respektive fritidshem. Vi har sedan dragit slutsatser från intervjuerna samt som komplement tagit del av tidigare forskning som behandlar vårt ämne. I vår analys utgår vi ifrån distinktionen mellan informellt och formellt lärande i relation till Deweys teoretiska perspektiv på lärande. Vår metod att intervjua tre pedagoger gav oss en inblick i hur var och en av dem bedriver demokratifostran på respektive fritidshem. Pedagogernas svar är givetvis inte tänkta att kunna ligga till grund för en heltäckande bild av hur förhållandet är avseende demokratifostran generellt på fritidshem med respektive pedagogiska inriktningar, men vår studie kan ändå ge en indikation som visar på förekommande skillnader och likheter ifråga om demokratifostran. Vi kom fram till att förekomsten av demokratiundervisning på fritidshemmen skiljer sig åt i en del avseenden. Några faktorer som spelar in i de fall där undervisningen av demokrati ansågs bristfällig innefattar främst personalbrist, bristande dokumentation och utebliven planering av det demokratiska uppdrag som fritidshemmet och skolan har. Omvänt gäller det att där undervisning av demokrati ansågs vara en del av det prioriterade arbetet på fritidshemmet kan man uppvisa en god dokumentation av arbetsmetoderna och resultaten, och personalen har därutöver tydliga mål uppsatta för demokratiundervisningen