Ungdomars och unga vuxnas levnadsvillkor i Sverige : En kunskapsöversikt med fokus på ojämlikhet

Jämlikhet och jämlika villkor betyder att alla har samma möjligheter att utvecklas, tillgodogöra sig utbildning, uppnå god socioekonomisk standard, vara vid god hälsa och uppnå sin fulla potential. Ojämlika villkor innebär att vissa grupper har sämre chanser än andra till utveckling, lärande och välmående. Denna rapport handlar om ungdomar och unga vuxna i Sverige mellan åldrarna 13 och 25 år. Syftet är att sammanställa svenska studier från 2008 till 2016 som granskar ungdomars uppväxt- och levnadsvillkor och hur dessa skiljer sig beroende på kön, ursprung, ekonomiska förutsättningar och funktionsnedsättning. Rapporten har särskilt fokus på följande områden: ekonomiska villkor, boende, utbildning, sysselsättning, hälsa, fritid, inflytande och delaktighet samt brottslighet och utsatthet för brott. Den bygger på två typer av material: nationella rapporter från svenska statliga myndigheter och organisationer, och vetenskapligt granskade forskningsstudier. Rapporten visar att majoriteten av ungdomar och unga vuxna i Sverige har goda uppväxt- och levnadsvillkor. Välståndet och de ekonomiska förutsättningarna har ökat de senaste tjugo åren. Samtidigt har den fattigaste andelen av befolkningen blivit större, och dessa har inte kunnat ta del av den generella förbättringen. Det framkommer tydligt att låg ekonomisk standard påverkar ungdomars och unga vuxnas övriga levnadsvillkor negativt med bland annat ökad risk för fysisk och psykisk ohälsa, bristfälliga relationer till vänner och föräldrar, kriminalitet, utsatthet för brott och otrygghet, trångboddhet, låga studieresultat, arbetslöshet, bidragsberoende och ingripanden av den sociala barnavården. Det är särskilt ungdomar som bor med ensamstående föräldrar (vanligtvis mamman), har utrikes födda föräldrar och/eller lever i hushåll med låg socioekonomisk status som drabbas av följderna. Skolgången har mycket stor betydelse för ungdomars hälsa, välmående och framtida möjligheter till utbildning och sysselsättning. Oavsett familjeförhållanden är godkända betyg och bra relationer till klasskamrater och lärare viktiga för att minska risken för ohälsa. Flickor presterar bättre än pojkar i skolan, men uppvisar i högre grad stressrelaterade psykosomatiska problem och etablerar sig senare på arbetsmarknaden. Det är framför allt pojkar med utländskt ursprung som uppvisar problem i skolan och runt hälften saknar behörighet till gymnasiet efter årskurs nio. Ungdomar och unga vuxna som vuxit upp i familjer med behov av försörjningsstöd, haft en kontaktperson genom socialtjänsten och/eller varit placerad i boende utanför hemmet är särskilt utsatta. De löper stor risk för misslyckad skolgång, fysisk och psykisk ohälsa, kriminalitet och förtidig död. Rapporten belyser områden i behov av ökad kunskap. Mer kunskap behövs om levnadsvillkoren för unga med olika former av funktionsnedsättningar. Detsamma gäller för hedersrelaterat våld och förtryck, som många flickor och kvinnor lever under. Generellt kan sägas att mer kunskap behövs om hur ungdomar och unga vuxna själva förstår och upplever sin livssituation, inte minst om hur de handlar och vilka strategier de tillämpar för att påverka sitt liv och sin framtid. Forskning om ungdomar i tidiga tonåren (13–14 år) samt unga vuxna (20–25 år) är inte lika vanligt förekommande som forskning om äldre tonåringar (15–19 år). Av de områden som rapporten särskilt fokuserar på behövs mer kunskap om fritidsaktiviteter, delaktighet och inflytande samt brottslighet och utsatthet för brott. Det presenteras även en rad förslag som kan vara till underlag vid det fortsatta arbetet med att förbättra ungdomars och unga vuxnas levnadsvillkor i Sverige. Exempelvis behövs fler och effektivare interventioner för de grupper som i denna rapport har identifierats som marginaliserade. Villkoren behöver förbättras för ungdomar och unga vuxna i socioekonomiskt utsatta bostadsområden, resurssvaga familjer med eller utan försörjningsstöd, unga placerade i dygnsvård utanför hemmet, unga med funktionsnedsättning, missbruk eller i behov av psykiatrisk vård, unga som står utan sysselsättning, och unga som begår eller utsätts för brott. Åtgärder för att säkerställa en likvärdig skolgång och möjliggöra för skolväsendet att uppfylla sitt kompensatoriska uppdrag är viktiga för att förbättra levnadsvillkoren.På omslag: "Ett regeringsuppdrag att kartlägga och sammanfatta svensk forskning om ungdomar från 2008 till 2016."