Check in? Compliance to the surgical safety checklist.

Bakgrund: Brister i kommunikation har visat sig vara en anledning till att misstag inom vården förekommer. Arbetet inne på operationssal kräver samarbete och består av flera olika yrkesprofessioner. För att säker vård ska bedrivas finns strukturerade kommunikationsverktyg till som hjälpmedel, till exempel den kirurgiska checklistan. Författarna har ute i kliniken upplevt att detta verktyg inte följs fullt ut och därför är det av intresse att undersöka följsamheten till checklistan. Syfte: Att undersöka operationspersonalens följsamhet till checklistan för säker kirurgi inom den intraoperativa kontexten. Metod: En systematisk litteraturöversikt med en deskriptiv ansats utfördes. Tolv artiklar inkluderades i studien, både kvalitativa och kvantitativa. En analys av dessa utfördes för att upptäcka skillnader och likheter vilket mynnade ut i olika teman. Resultat: Fyra teman sågs i resultatet: Generell följsamhet till checklistans användning, följsamhet till incheckning och utcheckning, följsamhet gällande delfrågor inom checklistan samt teammedlemmars närvaro i relation till följsamhet av checklistan. Checklistan användes ofta men genomfördes mer sällan fullt ut. Fem artiklar markerade följsamhet till utcheckningen som lägre än incheckningen. Nio artiklar redovisade specifika data för följsamhet till delfrågor i checklistan, där exempelvis patient-ID hade hög följsamhet och uppskattad blödningsmängd lägre följsamhet. Fem artiklar nämnde också betydelsen av personalens närvaro på sal i relation till följsamhet för checklistan, där ett icke komplett team tydde på lägre följsamhet. Slutsats: Följsamheten till den kirurgiska checklistan varierar. Användandet initieras men följs inte fullt ut, och de olika delmomenten inom checklistan tas upp olika ofta. Personalens medverkan inne på operationssal har också en påverkan på följsamheten till checklistan.Background: Lack of communication is a contributing factor to mistakes in nursing. Working in the operating room requires teamwork and consist of many different professions. To provide safe care there are different tools for communication, for instance, the safe surgical checklist. The authors have in their previous work experienced that this tool is not being implemented as intended and therefore it is important to examine how operating room personnel complies to it. Aim: The aim of this study is to examine how operating room personnel complies to the surgical safety checklist in an intraoperative setting. Method: A systematic literature review with a descriptive setting. Twelve articles were included in the study, both qualitative and quantitative. An analysis was applied to discover differences and similarities which created different themes. Results: Four themes were acknowledged in the study result. These were: compliance in general to the surgical safety checklist, compliance toward time out and sign out, compliance to specific subqueries of the checklist and team members presence in relation to compliance with the checklist. Findings show that use of the checklist is often initialized but not as often completed to full extent. Five articles described compliance regarding the sign out as lower than to the time out. Furthermore, nine studies presented statistics over compliance towards specific content of the checklist. Patient-ID was regarded among the highest, compared to estimated blood loss, which showed relatively low compliance rates. Five articles also highlighted how team members presence affected the compliance rate of the checklist, showing a lower rate when the team was incomplete. Conclusion: Compliance to the surgical safety checklist varies. Its use is initialized but not to full extent, and the different subqueries within the checklist are used inconsistently. The different personnel in the operating room also have an impact on the use of the surgical safety checklist