En textanalys av läsförståelseövningar i digitala läromedel

Om vi söker på ”digitala läromedel” så hittar vi tusental olika programvaror på internet. Det har skett en ökad utveckling i användning av digitala läromedel i skolan vilket gör att digitalisering har idag en central roll i skolans verksamhet som ständigt utvecklas. Det beskrivs fram att både program såsom appar som har en pedagogisk tanke kan fungera som ett läromedel. Syftet med denna studien är att analysera läsförståelseövningar i tre digitala läromedel i svenska med inriktning årskurs 4-6. Vår förhoppning med undersökningen är att kunskapen kommer kunna användas senare i möten med elever för att bidra till att läsförståelsen utvecklas. Vår studie grundar sig på en kvalitativ textanalys som byggs på tolkning av texter i olika läsförståelseövningar i tre utvalda digitala läromedel. Clio Online, Gleerups och Liber som valdes ut för den studien och valet grundar sig på teoretiska utgångspunkter som handlar om digitala teknikens möjligheter som bör finnas i ett digitalt läromedel. Studiens resultat visar på att de utvalda läromedlen gestaltas för det mesta på samma sätt. I alla tre läromedel finns det enklare kunskapsfrågor där man ¨fyller i¨ rätt svar. Detta kan kopplas till de tre läromedlen där det finns tillgång till kunskapsfrågor som det bara finns ett rätt svar till. Såsom kunskapsfrågor så får användaren även återkoppling på rätt/fel svar när användaren är färdig med uppgifterna och klickar på specificerad plats. Dock beroende på typen av frågor så vissa frågor är samtals frågor och vissa är att formulera ett svar. Det framkommer ett innehåll i alla tre läromedel i början av uppgiften där det står vad eleverna ska arbeta med. Vid varje avsnitt så får användaren ”eleven” lärandemål inför hela området samt vilka lärandemål som eleven ska träna på vid varje respektive sida eller fråga. Det framgår en självständig genomgång vid undervisningsavsnitt och visualiserade händelser som användaren ”eleven” kan få kunskap kring. I alla tre läromedel som analyserades finns det både likheter och skillnader emellan dem. De tre läromedel har samma funktioner som exempelvis att man kan lyssna på texten man läser, övningar med svårighetsgrad med mera. Till vidare forskning hade det varit givande att fortsätta studier inom digitala läromedel. Det hade varit till stor fördel att analysera lärarens material som tillkommer i de digitala läromedlen. För att få en bredare syn på hur de digitala läromedlen fungerar utifrån ett lärarperspektiv hade varit gynnsamt till framtida arbetsområden inom ämnet svenska