Reducering av matsvinn i svenska livsmedelsbutiker : Förståelde av hinder och incitament

In Sweden, the retail sector is responsible for 8% of the total supply chain waste. Although the number is relatively small, the retail sector is of key importance for food waste minimization since retail stores collect large amounts of food and connect with consumers and producers in a limited, clearly defined number of places. Therefore, initiatives or policies implemented in retail may have major implications. The Royal Swedish Academy of Engineering Sciences (IVA) concludes that prevention of food waste and redistribution to humans are the only actions that contribute to Target 12.3, aiming to halve food waste per capita from both retail and consumer levels as well as reduce food losses in the production and supply sectors by 2030. Also, research concludes that the median benefit-cost ratio for reducing waste in the supply chain is 14:1, and that unawareness of this business case is a reason for insufficient implementation of food waste reduction. In the latest years, authorities and researchers have increased focus and emphasized importance of industry collaboration to reduce supply chain food waste; however, there are more scarce findings in literature on incentives for food waste reduction from a retailer perspective. Therefore, the purpose of the study was to understand barriers and incentives for prevention of food waste and price reduction, conversion and donation of surplus food from a retailer perspective, and thereby identify opportunities to increase incentives. A multiple case study of nine retailers from the three major Swedish retail corporations was chosen as methodology, and semi-structured interviews were conducted with managers working in each store. The results show internal and external barriers for reduction, the major ones being the business objective to always ensure consumer satisfaction and variability in demand (prevention); inefficient label creation due to health and safety regulations (conversion) and lack of available partnerships (donation). In terms of initiative prioritization, financial benefits are found to be the major driving force for waste reduction, why food waste prevention is the most favourable option and reduction initiatives prioritize expensive products. Also, the incentive for food waste reduction depends strongly on business case awareness and integration efficiency, where the study identifies opportunities to increase incentives when: i) retailers are aware of the business case of reducing food waste, but discouraged by certain constraints; ii) retailers are unaware of the business case; and iii) there is no existing business case8% av Sveriges totala matavfall uppkommer i livsmedelsbutiker. Trots denna relativt låga siffra är butikerna avgörande för minimering av matavfall: de samlar stora mängder mat på ett begränsat antal platser och implementerade initiativ och policy får därmed stor verkan. Kungl. vetenskapsakademin (IVA) har konstaterat att förebyggande av matavfall och omfördelning av överskott till människor är de enda initiativ som signifikant bidrar till att nå Förenta Nationernas hållbarhetsmål 12.3, att halvera matsvinnet per person i butik- och konsumentled, och minska matsvinnet längs hela livsmedelskedjan. Studier visar att det finns ett tydligt business case för reducering av matsvinn, att initiativ i genomsnitt genererar 14 gånger så stor finansiell vinning som kostnad för aktörer i livsmedelskedjan, men att många aktörer saknar vetskap om detta. Myndigheter och forskare har de senaste åren i en allt större utsträckning ägnat fokus åt, och betonat vikten av, samarbete i livsmedelskedjan för att reducera matavfallet. Mindre fokus har ägnat åts livsmedelsbutikernas incitament att genomföra de initiativ som anses nödvändiga för att matavfallet i Sverige ska reduceras. Syftet med studien var därför att, från ett butiksperspektiv, förstå rådande hinder och incitament för förebyggande matavfall samt prisreduktion, förädling och donering av överskottsmat, och därigenom identifiera möjligheter att öka dessa incitament. Studien genomfördes i form av en fallstudie av nio livsmedelsbutiker från de tre största livsmedelskedjorna i Sverige, där semistrukturerade intervjuer hölls med ansvariga från varje butik. Resultaten visar interna och externa barriärer för reduktion av matavfall, av vilka de signifikanta är att ständigt tillfredsställande av konsumenters önskemål och variation i efterfrågan (förebyggande av matavfall), ineffektivitet i tillverkning av innehållsförteckningar (förädling), samt avsaknad av fungerande partnerskap (donering). Finansiell vinning är den största drivkraften för reduktion av matavfall, varför matavfall helst förebyggs och dyra produkter prioriteras. Det råder en generell osäkerhet kring den optimala strategin för att reducera matavfall, samt bristande tid att ägna initiativ. Incitament för reduktion av matavfall beror därför i stor utsträckning på vetskap om ett initiativs business case, samt hur effektivt det kan integreras i butikens verksamhet. Möjlighet att öka incitament finns därmed där: i) livsmedelsbutiker har vetskap om ett business case, men förhinder att agera; ii) livsmedelsbutiker saknar vetskap om ett business case); och iii) det saknas ett business case