Policyhinder för cirkulär ekonomi: : En analys av lagstiftningsutmaningar inom vitvaruoch fordonsindustri i EU

Increased consumption, depletion of natural resources and sustainability concerns have challenged the conventional linear model of production, consumption and disposal of products. Circular economy (CE) has become one of the most popular paradigms that can contribute to economic growth and concurrently satisfy sustainability ambitions. Transitions from a linear economy to a CE will require various reformations on different industry levels with more close collaboration among actors in value chains. For a successful transition, policies and legislative frameworks have shown to be crucial to shape new collaborations and define how costs and benefits are shared among actors in circular value chains. The current legislative setting however may result in barriers in transitioning towards CE and therefore may require adjustments. In this study, the legislative factors hindering the implementation of CE in the European Union (EU) are explored for white goods industry (within the scope of service-based business) and automotive industry (within the scope of remanufacturing). Potential policy adjustments are discussed, which may contribute to accelerate CE adoption. In doing so, qualitative research is conducted where primary data is collected through semi-structured interviews. The primary data is complemented with secondary sources, such as EU directives and reports, which is then discussed in light of academic literature. The findings indicate that the transition towards service-based business models is at early stages for white goods companies. As a result, more comprehensive and consistent policy instruments are necessary to address transitional changes and safeguard long-term success of circular and service-based models. Adjustments in current EU policies are recommended to focus on further developing infrastructure for efficient return of End-of-Life (EoL) appliances. Challenges in the automotive remanufacturing are mainly associated with a lack of policies addressing remanufacturing. This in turn has resulted in absence of sufficient clarifications and guidelines regarding definitions and standards for remanufacturing processes and remanufactured products. Therefore, in order to accelerate CE through promotion of remanufacturing, policies require an introduction of clear definitions for remanufacturing. This study is an attempt to highlight key areas affecting the pace of CE implementation in legislative context, which can serve as input for policy makers and researchers. The findings of this study are mainly in line with identified literature. In future, this study can be expanded to other industries dealing with CE adoption.Ökad konsumtion, utarmning av naturresurser och hållbarhetsfrågor har utmanat den konventionella linjära modellen som är baserad på tillverkning, konsumtion och kassering av produkter. Cirkulär ekonomi (CE) har blivit ett av de mest populära paradigmen som kan bidra till ekonomisk tillväxt och samtidigt uppfylla hållbarhetsambitioner. Övergångar från en linjär ekonomi till en CE kommer att kräva olika förändringar på olika industrinivåer med ett närmare samarbete mellan aktörer i värdekedjor. För en framgångsrik övergång, policy och lagstiftningsramar har visat sig vara avgörande för att skapa nya samarbeten och bestämma hur kostnader och vinster ska delas mellan aktörer i cirkulära värdekedjor. Den nuvarande lagstiftningen kan dock leda till hinder i övergången till CE och kan därför behöva anpassas. I denna studie undersöks de lagstiftningsfaktorerna som hindrar genomförandet av CE i den Europeiska Unionen (EU) för vitvaruindustrin (med fokus på tjänstebaserad verksamhet) och fordonsindustrin (med fokus på återtillverkning). Eventuella policyanpassningar som kan bidra till att påskynda övergång till CE har diskuterats. En kvalitativ studie har utförts där primärdata samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Primärdata har kompletterats med sekundära källor, till exempel EU-direktiv och rapporter, vilket sedan diskuterats och jämförts med resultat från tidigare studier. Resultaten tyder på att övergången till tjänstebaserade affärsmodeller i vitvaruindustrin befinner sig i ett tidigt skede. Mer omfattande och konsekventa policyinstrument är således nödvändiga för att adressera övergångsförändringar och säkerställa långsiktig framgång för cirkulära och tjänstebaserade modeller. Anpassningar i EU:s nuvarande policy har rekommenderats för att fokusera på vidareutveckling av infrastruktur för en effektiv återlämning av uttjänta produkter. Lagstiftningsutmaningar inom fordonsindustrin är huvudsakligen förknippade med en brist på policy som syftar till återtillverkning. Detta har i sin tur resulterat i brist på tillräckliga förtydliganden och riktlinjer som fastställer definitioner för återtillverkningsprocesser och produkter. För att påskynda CE genom att främja återtillverkning behövs det införande av tydliga definitioner för återtillverkning. I denna studie har det försökts att lyfta fram viktiga områden som i lagstiftningssammanhang påverkar genomförandet av CE, vilket kan användas som input till beslutsfattare och forskare. Resultaten av denna studie bekräftar huvudsakligen resultat från tidigare studier. I framtiden kan ytterligare studier utföras i andra industrier som implementerar CE