Strategies in communication with patients with aphasia : a literature review

Bakgrund I Sverige drabbas cirka 20 000 personer av stroke varje år, som kan medföra olika komplikationer varav en av dem är afasi. Personer som drabbas av afasi till följd av stroke upplever språkliga svårigheter vilket kan leda till en försvårad kommunikation i mötet med vårdpersonal. Detta kan innebära att personen via konversation ej kan i samma grad förmedla viktig information såsom individuella behov och samtycke till omvårdnad och behandling. Denna komplikation skapar en utmaning för hälso- och sjukvården då vårdpersonal har ett ansvar över att kunna adekvat kommunicera med patienter. Syfte Syftet var att beskriva hinder samt strategier vid kommunikation inom hälso- och sjukvård med patienter som har afasi relaterat till stroke. Metod Studien genomfördes som en icke-systematisk litteraturöversikt med integrerad analys. Femton artiklar inkluderades med kvalitativ, kvantitativ samt mixad metod. Artiklarna framtogs genom sökningar i forskningsdatabaserna PubMed och CINAHL Complete daterade mellan åren 2010 och 2020. Resultat Resultatet presenterades utifrån två huvudkategorier. Dessa huvudkategorier var strategier och hinder vid kommunikation utifrån vårdpersonalens perspektiv samt strategier och hinder vid kommunikation utifrån patientens perspektiv. I kategorin strategier och hinder vid kommunikation utifrån vårdpersonalens perspektiv framkommer att kunskap, utbildning, förhållningssätt samt tid som en resurs medfört positiva resultat för kommunikationen med patienter med afasi och att avsaknad av dessa faktorer samt brist på tid innebar omfattande hinder för kommunikationen. Under strategier och hinder vid kommunikation utifrån patientens perspektiv beskrivs hur faktorer som upplevda känslor, kommunikationspartner och kommunikationsstrategier påverkar samtalet till antingen framgång eller misslyckande. Slutsats Resultatet tyder på att hänsyn till patientens känslor, engagemang, tid, kunskap och ett personcentrerat förhållningssätt hos vårdpersonal är viktiga faktorer i förhållande till kommunikation med patienter med afasi samt att utbildning och träning för vårdpersonal inom detta kunskapsområde är av stor betydelse.Background In Sweden, approximately 20 000 people suffer from stroke each year, which may cause various complications like aphasia. People who suffer from aphasia as a result of stroke experience linguistic difficulties, which may lead to difficulties in communication with healthcare professionals. This may result in that the person cannot, through conversation, convey important information such as individual needs and consent to nursing and treatment. This complication creates a challenge for healthcare, as healthcare professionals have a responsibility to be able to communicate adequately with patients. Aim The aim was to describe barriers and strategies in communication within healthcare with patients with aphasia related to stroke. Method The study was conducted as a non-systematic literature review with integrated analysis. Fifteen articles were included with qualitative, quantitative, and mixed method design. The articles were collected through searches in the research databases PubMed and CINAHL Complete dated between the years 2010 and 2020. Results The result was presented from two main categories. These categories were strategies and barriers in communication from the healthcare professional’s perspective and strategies and barriers in communication from the patient’s perspective. The category strategies and barriers in communication from the healthcare professional’s perspective reveals that knowledge, education, approach and time as a resource brought positive results for the communication with patient’s with aphasia, and that lack of these factors as well as lack of time meant extensive barriers for the communication. Under strategies and barriers in communication from the patient’s perspective it is revealed that factors such as perceived emotions, communication partner and communication strategies affect the conversation to either success or failure. Conclusions The result indicates that regard of the patient’s feelings, commitment, time, knowledge and a person centered approach with healthcare professionals are important factors related to communication with persons with aphasia along with the great importance of education and training for healthcare professionals in this knowledge area