The art of seeling a place : A case study on Karlskoga municipality´s place branding

I takt med övergången från industrisamhälle till kunskapssamhälle förändrades platsmarknadsföringens praktik. Faktorer som ökad globalisering och större rörlighet av varor och tjänster har lett till en ny konkurrenssituation länder, städer, regioner och kommuner emellan. Platsmarknadsföring har blivit ett viktigt verktyg inom den lokala politiken för att främja ekonomisk tillväxt och utveckling på liknande sätt som inom näringslivet. Samtidigt har utvecklingen från government till governance fått till följd att offentliga och privata aktörer i allt större utsträckning börjat samverka med varandra. En konsekvens av det är att platsmarknadsföring börjat följa en marknadsföringslogik snarare än en demokratisk logik. Utifrån en demokratisk synvinkel är detta problematiskt, medborgare har förlorat insyn och inflytande och kommuner har börjat gå mot en allt mer avpolitiserad utveckling. Syftet med denna fallstudie är att belysa, undersöka och analysera hur platsmarknadsföring i det postpolitiska samhället kommit att styras av en marknadsföringslogik snarare än en demokratisk logik i en mindre kommun, i detta fall Karlskoga. Utifrån denna grund syftar studien också till att få en ökad förståelse för hur kommunen säkerställer invånarnas demokratiska rätt till insyn och delaktighet i platsmarknadsföringsprocessen. Metoden som legat till grund för studien är kvalitativ, då vi velat undersöka Karlskoga kommuns arbete med platsmarknadsföring på djupet. Vårt empiriska underlag till studien består av dokumentanalys och en semistrukturerad intervju. Resultatet av studien visar att Karlskoga arbetar brett med sin platsmarknadsföring och i tät samverkan med näringslivet vilket fått som följd att invånarnas demokratiska rättigheter riskerar att försämras. Samtidigt som kommunen är medveten om dessa problem och säger sig aktivt arbeta för att förhindra denna utveckling saknas det dock konkreta åtgärder för att stärka invånarnas demokratiska rättigheter när det kommer till kommunens platsmarknadsföring.As the industrial based society transitioned into a knowledge based one, so did the process of place branding. Factors like increased globalisation and reduced trade barriers have led to new levels of competition between countries, cities, regions and municipalities. Place branding has become an important tool in local politics to boost economic growth and development in a similar way used in the business world. On the other hand, the transition from government to governance has led to higher levels of cooperation between public and private actors. This means that place branding has started to follow a marketing strategy rather than a democratic one. From a democratic point of view this is problematic as citizens are increasingly losing their voice. The purpose of this study is to demonstrate and analyse how place branding in a post political society, the municipality of Karlskoga, is characterized by a marketing logic rather than a democratic one. The study also aims to describe how the municipality ensures citizens´ democratic rights in the place branding process. The method used in this paper is qualitative, since we wanted to thoroughly investigate Karlskoga municipality’s work with place branding. Our empirical material consists of a document analysis and a semi-structured interview. The results in our study show that Karlskoga municipality extensively uses place branding in a business context, which could have a negative impact on citizens’ democratic rights. While the municipality is aware of this issue and claim that they are trying to prevent it, a concrete plan of action is missing