Ungdomars attityder till doping, ett samhällsperspektiv : En kvantitativ enkätstudie om ungdomars attityder till doping, prestationshöjande- och muskeluppbyggande preparat

Syfte och frågeställningar: Denna enkätstudie har behandlat attityder som 76 ungdomar i Sverige har till doping generellt och övergripande attityder till användning av prestationshöjande- och muskelbyggande preparat. Tycker ungdomarna att doping är ett samhällsproblem och bör det legaliseras samt om attityder varierar mellan killar och tjejer, aktiva och inaktiva? Studien behandlar information om respondenterna har någon i sin bekantskap som har brukat eller brukar dopingpreparat och vilket kön personen har. Metod: En kvantitativ deskriptiv enkätstudie utfördes för att kunna kontakta ungdomar i hela Sverige. Författarna utförde två rekryteringar, urvalet bestod av ungdomar mellan 18–23 år som bor utspritt i Sverige. Författarna kontaktade dessa ungdomar genom sociala medier. Enkäten skapades i Google Formulär för att finnas tillgänglig elektroniskt med hänsyn till Covid-19 och därmed kunna skicka ut enkäten utan personlig visit hos respondenterna. Bakgrundsfrågor och påståenden om doping samt prestationshöjande- och muskeluppbyggande preparat fanns i enkäten. Påståenden var hämtat från andra studier samt konstruerades av denna studies författare. Datainsamlingen granskades för vidare analys av svaren samt i jämförelse mellan tjejer och killar samt mot tidigare forskning. Studien vidtog etiska ställningstaganden och informerade respondenterna om de olika kraven. Resultat: Respondenterna bestod av 57 tjejer, 18 killar samt en ickebinär. Antalet inaktiva var för få för att kunna göra en jämförelse mot de aktiva. Majoriteten av respondenterna visade en negativ attityd till doping, de angav att doping är ett ökande problem i samhället samt att användandet av prestationshöjande- och muskeluppbyggande preparat är fusk och oacceptabelt. Killarna i studien sågs ha en lite mer positiv attityd till doping i jämförelse med tjejerna, vilket 37 respondenter styrker när de angivit att de känner killar som brukar eller har brukat doping. Slutsats: Majoriteten av respondenterna visar en negativ attityd till doping samt prestationshöjande- och muskeluppbyggande preparat. Däremot förekommer doping ändå i samhället i Sverige, bland annat inom respondenternas bekantskap där flertalet angett att det är män som använt sig av preparaten. Utifrån resultatet går det att avläsa att killarna är mer positiv till användandet av doping i samhället samt att det är fler som känner killar som använder eller har använt doping i sin bekantskap